I Sverige lider ca. 6–7% av alla vuxna av astma. Astma finns i många olika svårighetsgrader och kan bl.a. orsaka symtom som andnöd, hosta och smärta i bröstet. Många små barn lider av astma men de flesta växer ifrån sjukdomen under tonåren. Orsaken till utvecklingen av astma är ännu inte fullt klarlagd. Men både genetiska faktorer och miljöfaktorer anses spela en stor roll.
Behandlingskrävande astmaanfall kan utlösas av ämnen som personen är allergisk mot, som t.ex. pollen, damm eller kvalster. Ett anfall kan även uppstå vid hård fysisk aktivitet som exempelvis konditionsträning. Därför är det viktigt att du som astmatiker känner din kropp och vet när du behöver ta din astmamedicin för att undvika astmaanfall. Detta är särskilt viktigt för dig som tränar mycket.
Inom sportvärlden är astma ännu vanligare än hos normalbefolkningen. En undersökning från år 2014 visade att ca. 70% av alla elitsimmare och ca. 40% av alla elitcyklister har astma. Dessutom visar siffror att atleter med astma vinner fler OS-medaljer än icke-astmatiker. Särskilt vanligt hos atleter är – föga överraskande – ansträngningsastma. Ansträngningsastma ger samma symtom som klassisk astma: sammandragning av luftrören samt ökad slemproduktion i luftvägarna, vilket leder till andnöd, hosta och tryckande känsla över bröstet.
Den klorhaltiga miljön i simhallen som simmare utsätts för, och den torra luften i kombination med kyla som cyklisterna utsätts för, misstänks vara utlösande faktorer till astma hos dessa elitidrottare. De extrema fysiska förhållandena gör att ett mindre astmaanfall kan orsaka större påverkning hos en elitidrottare jämfört med ”vanliga” personer. Ett exempel på en elitsimmare som under hela sin karriär lidit av astma är danska Mette Jacobsen. När hon slutade att simma försvann hennes astma.
Extra effekt av astmamedicin
Många av atleterna behandlas för deras astma med luftrörsvidgande medicin som tas med hjälp av en inhalator. En inhalator är lätt att ha med sig i t.ex. bakfickan under ett cykellopp, eller löpträning. Många av de ämnen som finns i astmamedicin klassas som dopingmedel och är därför förbjudna vid tävling. Men vissa av dessa ämnen är tillåtna i små mängder och därför har allt fler friska atleter börjat använda dem för att öka prestationen.
Ny forsknings från lungmedicinsk avdelning på Bispebjerg og Frederiksberg Hospital i Danmark tyder på att astmamedicin inte bara hjälper astmatiker att undvika astmaanfall utan även förbättrar deras prestationsförmåga. Det är känt att astmamedicin inte har någon effekt på lungfunktionen hos icke-astmatiker, men forskning har visat att medicinen har en annan positiv effekt – nämligen i musklerna. Där kan medicinen utöva stor effekt på kort tid. ”Astmamedicinen fungerar lite som adrenalin.
Medicinen binder sig till så kallade adrenoreceptorer i musklerna i hela kroppen och framkallar en ”fight-or-flight”-reaktion, som också ses vid adrenalin. Detta betyder att musklerna reagerar snabbare. Men medan adrenalinets effekt snabbt avtrappas så bibehålls effekten av astmamedicinen i flera timmar”, berättar forskaren Morten Hostrup. Han förklarar att det t.ex kan resultera i en snabbare spurt och därför kan användas till slutspurten av ett cykellopp. Morten Hostrups forskning tyder även på att långvarig användning av astmamedicin har en muskelbyggande effekt. Hans forskningsresultat delas kontinuerligt med den internationella anti-doping-agenturen WADA.
Den extrema motionen kan i sig själv kan utlösa astma, och astmamedicinen har visat sig kunna öka prestationsförmågan. Därför är det så många elitidrottare med astma som klarar sig förvånansvärt bra. Att motion kan utlösa astma bör dock inte avskräcka folk från att träna, eftersom det krävs väldigt tung, påfrestande och långvarig fysisk träning för att utveckla sjukdomen. Dessutom är träning bra för personer som lider av klassisk astma, eftersom träningen fungerar som lung-gymnastik och därmed minskar dagliga symtom på astma.
