Alzheimers sjukdom är en kronisk sjukdom som betyder att nerverna i hjärnan degenererar. Sjukdomen är progressiv och symtomen kommer ofta smygande men blir konstant värre med tiden och slutligen totalt invalidiserande. Alzheimers sjukdom står för ca 60-7+% av alla fall av demens.
I starten av sjukdomsutvecklingen upplever patienterna problem med korttidsminnet. Allt eftersom sjukdomen förvärras tillkommer svårigheter med språket, desorientering, humörsvängningar, nedsatt motivation, försämrad personlig hygien och ändringar i beteendet. Patienterna blir allt med isolerade från familjen, vänner och samfundet. Tills sist förlorar Alzheimerspatienterna livsviktiga funktioner (bla. Multiorgansvikt) vilket leder till att kroppen slutar fungera och personen avlider. Även om sjukdomshastigheten varierar kraftigt är den genomsnittliga överlevnadstiden 7-9 år, efter konstaterandet av sjukdomen.
Alla kroppsliga symtom och påverkning av minne, beteende och tal uppstår pga degenerativa förändringarna som drabbar nervcellerna i hjärnan. Många hjärnceller dör och patienterna förlorar en massa hjärnvävnad, vilket betyder att hjärnan långsamt skrumpnar och mister därmed sina livsviktiga funktioner. Det är särskilt området hippocampus i hjärnan som drabbas vid Alzheimers. Hippocampus-området ansvarar för bl.a. lagring av minne och inlärning. Utöver ett minskat antal nervceller ses så kallade ”plack” i hjärnan. Plack betyder klumpar av proteinfragment (amyloida plack), som är oupplösliga och lägger sig mellan resterande nervceller. Plack misstänks för att kunna blockera signaleringen mellan nervceller, och för att aktivera immunförsvaret och därmed en inflammatorisk respons vilket leder till att döda celler bryts ned. Därutöver ses tangles (trassel), som skapas av kollapsade nervfiberproteiner, så kallade tau-proteiner. Forskare är inte säkra på var som orsakar degeneration och död bland nervceller i hjärnan, men plack och tangles anses vara bidragande orsaker.
Forskare har i många årtionden försökt att hitta ett botemedel eller förebyggande medel mot Alzheimers sjukdom, men tyvärr utan större succé. Från år 2002-2012 genomfördes 413 kliniska studier världen över i jakten på en effektiv och säker Alzheimers-behandling. Endast ett verksamt ämne lyckades uppfylla den amerikanska läkemedelstyrelsens hårda krav. Detta ämne kan dock endast kortvarigt lindra symtom på Alzheimers sjukdom – inte bota, motverka eller bromsa sjukdomsutvecklingen.
En ny studie av forskare i USA och Australien har testat ett vaccin som innehåller tau- och amyolid-antikroppar på mushjärnor. Vaccinet visade sig vara effektivt och biverkningsfritt hos möss.
Det visade sig dessutom att vaccinet var mycket effektivt till att binda särskilt utvalda proteiner hos människor som lider av sjukdomen. Enligt forskarna tyder denna upptäckt på att det i framtiden kan vara möjligt att bromsa sjukdomsutvecklingen hos Alzheimers-patienter (i tidigare stadier). Vaccinet skulle eventuellt även kunna förebygga Alzheimers hos friska människor, som har en ökad risk att drabbas av sjukdomen.
Forskarna ska nu vidare i forskningsprocessen för att undersöka vaccinets effekter ytterligare, kartlägga verkningsmekanismer och eventuella biverkningar. Dessa krav om säkerhet måste uppfyllas för att vaccinet en dag ska kunna godkännas av en läkemedelsstyrelse. Om vaccinet fortsatt visar positiva resultat menar forskarna att vaccinet bör kunna testas på friska personer med en ökad risk att drabbas av sjukdomen, eller på nyligen insjuknade Alzheimers-patienter.
Förhoppningsvis har forskarna rätt, vilket skulle kunna betyda att vi inom en snar fram kan få ett effektivt skydd mot Alzheimers sjukdom.
Källor:
1. http://www.netdoktor.dk/sygdomme/fakta/alzheimer.htm
2. http://www.medicalnewstoday.com/articles/311731.php
