Ångest är en medfödd psyko-fysiologisk reaktion som uppstår ögonblickligen ved plötslig fara. Ångest är alltså en naturlig försvarsmekanism, även kallad ”fight-or-flight” reaktion. Överdriven ångest kan däremot bli till ett sjukligt beteende, som kännetecknas vid en obalans mellan ångestreaktionen och den faktiska faran. Dvs ångesten kan uppstå vid relativt ofarliga situationer – som t.ex. vid synen av spindlar. Detta kan vara ytterst invalidiserande för den drabbade. Grundet till den överdrivna reaktionen är felaktig inlärning, i kombination med en naturlig försvarsmekanism.
Flera undersökningar visar att upp till 30% av alla människor upplever någon form för ångest minst en gång i livet. Vid ångest upplever den drabbade personen hjärtklappning, ökad svettning, muntorrhet, andnöd, illamående, yrsel, spända muskler och koncentrationsbesvär. Ångest kan medföra sociala- och livsstilsmässiga problem för den drabbade, men det kan behandlas med exponeringsterapi. Exponeringsterapi betyder att en person gradvis utsätts för det föremål/den sak som provocerar en ångestreaktion.
Om exponeringsterapin har varit succéfull har personen lyckats skapa en ny och ”säker” association till det ångestprovocerande föremålet, som är så stark att det överskuggar den felaktiga och överdrivna ångestreaktionen. Men tyvärr blir inte alla personer som lider av ångest botade av denna typ av behandling. Detta beror på att den nya associationen inte är permanent - dvs den förr eller senare försvinner och utraderas av de gamla överdrivna ångestkänslorna. Forskare som arbetar med minne och inlärning har nu visat att exponeringsterapi kan göras med effektiv och långvarig.
När en person upprepade gånger påminns om något, blir detta minne mer stabilt och lagras på nytt på ett ställe i hjärnan som gör det lättare att hitta det igen. Om du avbryter denna upprepade lagringsprocess, den så kallade rekonsolideringsprocessen, kan inlärningen ändras och lagras felaktigt. En känsla av ångest kan således reduceras eller raderas, vilket ger hopp för en bättre behandling av ångest. Men intill vidare har det varit osäkert om det reellt sätt är möjligt att avbryta och radera lagrad information, eftersom gamla minnen är starka och svåra att rubba. Forskare från Uppsala Universitet och Karolinska institutet har publicerat nya studier, som visar att det är möjligt att använda denna metod i praxis, för att reducera ångest och livslånga fobier.
Forskarna utsatte personer som lider av araknofobi för bilder av spindlar, medan de mätte aktiviteten av amygdala i hjärnan. Amygdala är en del av hjärnan som är starkt associerad till rädsla och ångest. Först blev personerna utsatta för en mini-spindel-exponering, och efter ca 10 minuter blev de utsatta för en större exponering.
Når personerna utsattes för spindelbilder dagen efter de första två exponeringarna, observerades en reducerad aktivitet i amygdala (som respons på ångestrelaterade känslor) jämfört med den första dagen. Detta betyder att redan ett dygn efter den första dagen med spindel-exponeringsterapi, observerades en reducerad ångestreaktion. Enligt forskarna berodde detta på att de lagrade minnena gjordes ostabila, och därefter återinlärda in en mindre solid form, vilket medförde att rädslan och ångesten inte längre kunde framprovocerades lika lätt som innan exponeringsterapin. Försöket visade även att rädslan för riktiga spindlar minskat hos försökspersonerna, som ett tecken på att aktiveringsgraden av amygdala fortsatt var nedreglerad.
Det verkar därför som att det egentligen inte krävs särskilt mycket för att ändra den rädsla och ångest man känner för vissa föremål eller situationer. Om du lider av fobi för spindlar, ormar, höjder eller andra typer av fobi kan exponeringsterapi kanske hjälpa dig. Exponeringsterapin kan kanske hjälpa dig att ändra din felaktiga inlärning och därmed ge dig en större frihetskänsla.
Källa:
1. https://www.sciencedaily.com/releases/2016/08/160825130602.htm
