Vad är en hjärtklaffssjukdom?
Våra hjärtan innehåller fyra klaffar. Två av klaffarna hjälper till i blodcirkulationen och pumpar blodet från hjärtat och ut i kroppen från höger och vänster hjärtkammare. De andra två klaffarna hjälper till att guida blodet från de två förmaken ner till hjärtkamrarna. Syftet med hjärtklaffarna är att styra blodet genom hjärtat och ut i kroppen. Liksom vanliga "ventiler" kan hjärtklaffarna skadas så mycket att de förlorar sin täthet och blir "otillräckliga". Då kan de inte öppnas och stängas ordentligt.
Vanligtvis uppstår en hjärtklaffssjukdom antingen i mitralklaffen eller aortaklaffen, och man brukar kalla det stenosis (förträngning av hjärtklaffen) eller otillräcklig (läckande hjärtklaff). Om problemet är förträngning och läckande hjärtklaff, vilket oftast är fallet hos barn, kallas tillståndet för aortaklaffssjukdom. En läckande klaff kan inte separera blodet mellan kamrarna, aortan eller lungartären, vilket betyder att blodet åker tillbaka eftersom klaffen inte fungerar normalt.
Hur behandlas hjärtklaffssjukdomar idag?
För närvarande behandlas hjärtklaffssjukdomar med en av följande tre operationer:
Plastikkirurgi
- Plastikkirurgi är en behandling som vanligtvis används för yngre barn, men det kräver en till operation efter några år.
Ross-operation
- En operation där aortaklaffen flyttas. Därefter sätts barnets egen lungartär in. Den saknade hjärtklaffen återbildas genom att man sätter in ett artificiellt blodkärl som innehåller en klaff. Det artificiella blodkärlet kan antingen komma från människor eller kalvar. Fördelarna med att sätta in en lungartärklaff är att den kommer att anpassa sig allt eftersom barnet växer. Men eftersom det artificiella blodkärlet kommer att förkalkas så kräver den här metoden en så kallad "angioplastik" eller att man ersätter blodkärlet efter ett antal år.
Byt ut aortaklaffen mot en artificiell
- En typ av operation där aortaklaffen antingen byts ut mot en metallklaff eller en klaff som är gjord av död vävnad. Fördelen med den här operationen är att du aldrig behöver byta ut metallklaffen. Nackdelen är däremot att många barn är för små för att ha metallklaffar i vuxenstorlek implanterade och därför måste metallklaffen bytas ut när barnet blir större. En sådan här operation kopplas också till en risk att utveckla blodproppar eftersom den implanterade metallklaffen kan innehålla koagulerat blod.
Hur fungerar den nya behandlingen?
Amerikanska forskare letar just nu efter möjligheter att utveckla en hjärtklaff som kan växa i takt med barnet. Den nya hjärtklaffen innehåller en pip-liknande struktur med ett biologiskt nedbrytbart material i mitten. Den biologiskt nedbrytbara kärnan kommer sedan att omvandlas över tid, vilket får den att expandera och anpassa sig när barnet växer. Kärnans tillväxthastighet räknas ut genom en matematiskt modell. Hittills har klaffar som anpassar sig efter tillväxten bara testats på grisar, vilket betyder att det kommer ta ett tag innan behandlingen erbjuds till barn, om det visar sig vara ett säkert alternativ till nuvarande behandlingar.
Källa:
1: https://hjerteforeningen.dk/alt-om-dit-hjerte/hjerte-kar-sygdomme/hjerteklapsygdom/
3: Feins EN, Lee Y, O’Cearbhaill ED, Vasilyev N V, Shimada S, Friehs I, et al. A growth accomodating implant for paediatric applications. Nat Biomed Eng. 2017
