Att regelbunden motion är hälsosamt är ingen nyhet. Det finns många hälsofördelar med bra kondition och en aktiv livsstil. Men nu visar ny forskning att löpträning påverkar hjärnans restitutionsförmåga och kan därmed ha en livsförlängande effekt.
Forskarna bakom den nya upptäckten kommer från från Ottawa Hospital och University of Ottawa i Kanada. De har undersökt möss som lider av ataxi. Ataxi är en sjukdom som visar sig genom icke-koordinerade och ofrivilliga muskelrörelser p.g.a. lesioner i lillhjärnan. Lillhjärnan kontrollerar kroppens rörelser således att balans och rörelse fungerar i ett koordinerat samspel. Exempel på lillhjärnans funktion är att det ena benet flyttar sig efter det andra, när vi går eller springer. Rörelsesignalerna startar i den motoriska hjärnbarken i storhjärnan. Mössen i försöket vad födda med en för liten lillhjärna, vilket medförde att de hade balans- och rörelseproblem, samt reducerad livstid.
Löphjul
Forskarna undersökte hur löpträning påverkade mössen med ataxi. Hälften av mössen fick installerat ett hjul i deras burar, avsett för löpträning. Resterande möss hade ingen tillgång till löphjul i deras burar.
Mössen som hade fri tillgång till löpträning levde i genomsnitt i över 12 månader, vilket är den normala livstiden för möss. Dessutom gick dessa möss upp i vikt och fick bättre balans, jämfört med mössen som inte löptränade.
Forskarna kunde även observera att de eksisterande nervbanorna i de aktiva mössens hjärnor blev mer stabila och bättre isolerade (med myelin). Detta bidrog till att de sjuka nervcellerna i mössens hjärnor fungerade bättre, blev starkare och mer funktionella, trots deras medfödda sjukdom.
Resultaten visade att dock att om mässen slutade löpträna, försvann de positiva effekterna av träningen. Dvs om löphjulet togs bort, sågs en försämring av hjärnfunktionen, mindre isolerande myelin omkring nervcellerna, samt kortare livslängd.
Nerve growth factor
Undersökningarna fortsatte för att hitta en orsak till de nya upptäckterna. En molekyl kallat nerv growth factor (nerv-växtfaktor) visade sig kunna inducera samma effekter hos möss, som löpträning. Nerve growth factor är en av hundratals molekyler som friges i kroppen vid träning. De inaktiva mössen administrerades med molekylen genom ett virus, som var bärare av molekylen. Nerve growth factor är känt för sin antidepressiva effekt, samt positiva känslor som uppstår efter träning. Nu har molekylen även visat sig kunna öka mängden myelin, samt reducera de symtom som uppstår p.g.a. en liten lillhjärna hos möss.
Kanske kan denna nya upptäckt användas till att behandla neurodegenerativa sjukdomar, som involverar en reduktion av isolerande och stabiliserande myelin. Forskarna har bevisat att löpträning, genom molekylen nerve growth factor, kan kickstarta återuppbyggningen av skadade hjärnceller. Men de saknar fortfarande kunskap om de faktiska mekanismerna bakom reparationen – och dess effekt på människor. Därför är det ännu ovisst om resultaten kan användas till att behandla t.ex. multipel skleros eller andra neurodegenerativa sjukdomar.
Källa:
