Strupen sitter i halsen, där den utgör de översta 4-5 cm av luftvägarna. Den kan även ses på framsidan av halsen. Strupen har många funktioner, varav rösten är speciellt viktig. Rösten bildas i strupen när luft passerar luftstrupen och trycks upp mellan våra stämband för att sedan komma ut genom munnen, samtidigt som stämbanden, tungan och läpparna rör sig. Symptomen på strupcancer är bland annat heshet, smärta i halsen och sväljningsproblem. Varje år drabbas ca 209 män och 48 kvinnor av strupcancer i Danmark, och 76 män och 18 kvinnor dör av sjukdomen.
Behandling av strupcancer
Strupcancer behandlas på flera olika sätt idag, då de enskilda fallen beror på olika faktorer. Valet av behandlingsmetod beror bland annat på tumörens storlek och placering, om den har spridit sig till omliggande vävnad eller organ, samt på patientens allmäntillstånd.
Oftast brukar man bli erbjuden strålbehandling först, då det är en effektiv behandling som botar majoriteten av patienterna, samt att den gör det möjligt att bevara strupen. Eftersom patienten kan behålla sin strupe, kan han/hon även behålla sin egen röst.
Om strålningsbehandling inte kan bota patienten, eller om cancern kommer tillbaka, kan det bli nödvändigt med en operation. Beroende på tumörens placering och storlek finns det olika metoder för att operera strupen. Dessa olika former av operation av strupcancer är:
- Borttagning av ett eller båda stämbanden, vilket kallas för en ”kordektomi”, Efter den här operationen blir rösten hes. Många upplever att slemhinnan i strupen försöker efterlikna ett stämband, vilket kan leda till att rösten i många fall blir bättre över tid. Efter operationen kan man även andas normalt och äta som man brukar.
- Borttagning av den översta delen av strupen görs med en procedur som kallas en ”supraglottisk laryngektomi”.
- Borttagning av den ena sidan av strupen, vilket kallas för en ”hemi-laryngektomi”.
- Borttagning av hela strupen, vilket kallas för en ”total laryngektomi”.
Hur kan man andas om strupen är helt eller delvis borttagen?
Vid de tre sista operationsformerna tas hela eller delar av stupen bort, och i dessa fall viker man även ut luftstrupen på halsens framsida, precis över bröstbenet, så att patienten fortfarande kan andas. I hålet sätts en kanyl som garanterar att hålet inte växer ihop. Man skapar alltså en öppning på halsens framsida som leder in luften i luftstrupen och lungorna när man andas. Den här proceduren kallas för en ”trakeostomi”.
Om det bara är en del av strupen som har tagits bort, har man ofta öppningen på halsen under en begränsad tid. När man har läkt efter operationen i strupen är det sällan nödvändigt att ha kvar hålet, och därför låter man det växa igen. Patientens röst kan ändra sig efter operationen, till exempel genom att blir lite mörkare eller hesare.
Om hela strupen har tagits bort måste däremot hålet på halsens framsida vara kvar för alltid. Det innebär att man måste lära sig prata på ett nytt sätt, och att lära sig hosta genom öppningen. Många patienter som fått hela strupen borttagen får en talventil inopererad, vilket är en liten öppning mellan luft- och matstrupen. Genom att hålla ett finger för öppningen tvingas luften genom talventilen och upp genom munnen, vilket skapar ett så kallat ”TE-tal” (förkortning av trakeoesofagealt tal). Det krävs övning och tålamod för att träna upp denna typ av tal, men med hjälp av talpedagog och mycket envishet kan man lära sig att prata igen. Dock med en ny röst.
Forskningsresultat som har förbättrat patienternas livskvalitet
Forskning visar att det finns en viktig komponent i behandlingen av patienter som har fått en talventil inopererad, som man tidigare inte känt till. En grupp forskare från School of Bioscences har i samarbete med East Kent Hospitals University NHS Foundation Trust utvecklat en ny metod som innebär behandling av en infektion som orsakas av svampen ”Candida Albicans”. Om man inkluderar förebyggande och/eller behandling av svampinfektionen kommer talventilen att hålla längre. Enligt forskarna kan nämligen svampinfektionen leda till skador på talventilen. Baserat på dessa forskningsresultat kunde forskarna för första gången någonsin förlänga livslängden på talventiler.
Forskarna har därför tagit fram en rad kliniska riktlinjer för behandling av patienter med talventiler som nu används på sjukhusen i England, och som kan användas världen över. Det innebär att patienter kan använda sin talventil mycket längre än tidigare, och det gör att de kan ha kvar sin röst och möjlighet att prata, samtidigt som det minimerar risken för farliga sekundära infektioner i bröstkorgen. Detta kan enligt forskarna bidra till en markant bättre livskvalitet för cancerpatienterna.
Källa:
1. https://www.cancer.dk/strubekraeft-larynxcancer/kort-om-strubekraeft-larynxcancer/
2. https://www.cancer.dk/strubekraeft-larynxcancer/behandling-strubekraeft/operation/
3. http://www.krabbamein.fo/Files/Billeder/Nýggj%20heimas%C3%ADða/Faldarar/Kræftens%20Bekæmpelse/135536_kb_struben_low.pdf
4. https://www.news-medical.net/news/20161129/Scientists-develop-new-method-of-care-to-maintain-speech-in-throat-cancer-patients.aspx
