Det finns många kliniska studier omkring effekterna av fasta. Läkaren Michael Moslev är förespråkare av dieter som inkluderar perioder av fasta (som exempelvis 5:2-dieten) och menar att denna typ av dieter inte enbart kan reducera vikten – de kan även bidra med andra positiva hälsofördelar. Här framhäver han bl.a. undersökningar av periodisk fasta. Resultaten från dessa undersökningar visar att försökspersonerna inte enbart får ett lägre blodtryck, de får även en lägre kolesterolnivå och ökad insulinkänslighet.
En annan studie som undersökte hur en diet med en vatten-dag (ingen fast föda) per vecka kunde påverka kroppen. Här observerades en reducerad risk för att utveckla diabetes, bland försökspersoner med hög risk att drabbas av sjukdomen.
Andra studier har testat 2-4 dagars fasta, dvs långvarig fasta. Långvarig fasta visade sig kunna återuppbygga immunförsvaret genom att rensa systemet för gamla celler och producera nya celler. Denna process menas kunna skydda kroppen mot cellskador, orsakade av faktorer som åldrande och cellgiftsbehandling.
Hälsoeffekterna beror på..
De ovan nämnda positiva hälsoeffekterna kan bero på flera olika saker. Avsaknad på energi via kosten, vilket uppstår under perioder av fasta, tvingar kroppen att använda sina glukosdepoter i lever och muskler. Detta sker redan efter ca 8 timmars fasta. Når detta extralager är förbrukat övergår kroppen till att använda lagrat fett som energikälla, vilket resulterar i viktminskning. Dessutom kan fettförbränningen bidra till att bevara muskler och reducera kolesterolnivån. Ytterligare ses en ”detoxification” (avgiftning), eftersom toxiner/giftämnen som lagrats i kroppens fettväv löses upp och utrensas.
Med hänsyn till immunförsvaret nämner forskare från University of Southern California, att när du svälter din kropp försöker försvarssystemet att spara energi. Ett sätt att spara energi är att använda gamla immunförsvarsceller som energikälla, särskilt de celler som är överflödiga eller skadade.
Det var denna forskargrupp som observerat en återuppbyggning av immunförsvaret hos möss som fastat i 2-4 dagar. Forskarna undersökte även cancerpatienter som fastat 3 dagar innan en cellgiftsbehandling. Det visade sig att fastan hade en beskyddande effekt på immunförsvarsceller, vilka annars skadas och förintas vid cellgiftsbehandling.
Det finns inte enbart fördelar med fasta
Fasta bidrar inte enbart med hälsofördelar. Enligt Englands National Health Service innebär perioder av fasta även flera hälsorisker. Många upplever snabbt uttorkning, eftersom deras kropp inte får tillräckligt med vätska från livsmedel. Det rekommenderas därför att man under fastan är noga med att dricka rikligt med vätska.
Om du är van vid att äta frukost, lunch och kvällsmat inklusive några mellanmål, kan fasta vara en stor utmaning för dig. Fastan kan resultera i ökad stressnivå och sömnproblem. Uttorkning, hunger eller sömnbrist kan resultera i huvudvärk under fastetiden.
Fasta kan även orsaka halsbränna; brist på mat leder till en nedsatt produktion av syra i magsäcken, vilket normalt används till att bryta ner maten i magsäcken samt döda bakterier. Doften av mat eller tanken om mat under fastetiden kan få hjärnan att signalera till magsäcken att den ska producera mer syra. Detta leder till halsbränna.
Härnäst kommer frågan om fasta är ett effektivt sätt att gå ner i vikt ? Många människor som strävar efter snabb och effektiv viktminskning påbörjar faste-dieter, som exempelvis 5:2-dieten. Men det finns lika många förespråkare som motståndare till denna typ av dieter.
Motståndarna menar att dieter som inkluderar perioder av fasta inte resulterar i en långvarig och hållbar viktminskning. Detta beror på att snabb viktminskning inte enbart betyder minskad mängd fett, utan även minskad mängd vätska i kroppen. Dvs så snart som personen återgår till sin normala diet, stiger vikten igen. Dessutom fasar många kostrådgivare över att faste-dieter, eftersom de kan få människor att undvika även hälsosamma livsmedel som frukt och grönsaker, samt leda till ätstörningar eller överätning.
Källa:
