Bakterie kopplad till diskbråck - kan antibiotika lindra ryggsmärtorna?

Bakterie kopplad till diskbråck - kan antibiotika lindra ryggsmärtorna?

Forskare undersöker nu om bakterier i den påverkade vävnaden har betydelse för skelettförändringar och om antibiotika kan bidra till att lindra smärtor i ländryggen vid ett nedre diskbråck.

Vad är diskbråck?

Ett diskbråck är en skada på ryggraden och som ofta leder till svåra smärtor. Ryggraden är uppbyggd av kotor som hålls ihop av elastiska ledband och mellanliggande diskar. Diskarna, som heter discus på latin, består av bindväv och har en geléaktig kärna. Diskarna gör att ryggraden böjlig och står absorberar dessutom stötar. Längst bak i ryggraden finns kotkanalen, där nervbanor från hjärnan till det perifera nervsystemet passerar. En disk som buktar ut och trycker på nerverna i ryggmärgskanalen irriterar nerverna och gör att patienten känner smärta.

Diskbråck orsakas ofta av trafikolyckor, fallolyckor eller plötslig överbelastning av ryggraden. Dessutom är diskbråck även kopplat till hög ålder, då det i samband med åldrandet sker en nedbrytning av bindväven. Den blir svagare och den mjuka kärnan kan därmed lättare bukta ut och trycka på ryggmärgen.

Symptomen är nedsatt styrka eller förlamning i en eller flera muskler, samt känselstörningar och smärtor som strålar ut i armarna eller benen.
 

Ligger bakterier bakom smärtan?

Genom nyare forskning har man kunnat se att en del diskbråck varit infekterade av bakterier. Dessa bakterier har möjligtvis en betydelse för de förändringar som sker i skelettet och vävnaden efter ett diskbråck. Dessa förändringar kallas för modic-förändringar. Detta har lett till ett stort intresse för antibiotika som ett led i behandlingen av ryggsmärtor.

2015 genomfördes en metaanalys som analyserade 11 olika studier om sambandet mellan bakterier och diskbråck. Analysen visade att ca 34 % av försökspersonerna i de olika studierna hade bakterier i vävnaden från diskbråcket. Den oftast förekommande bakterien var Propionibacterium Acnes. Samtidigt visade analysen att bakterierna även hade bidragit till de så kallade modic-type 1-förändringarna, och att smärtan var förknippad med tillståndet.

Modic-type 1-förändringarna kan ses hos ca 6 % av befolkningen och upp till 46 % av alla med smärtor i ländryggen. Dessa förändringar kännetecknas genom benmärgsödem i ryggkotorna.
 

Kan antibiotika lindra smärtor i ländryggen?

Ofta behandlas ett diskbråck genom en operation, men denna upptäckt har lett till att den metoden börjat ifrågasättas. Kan det vara möjligt att lindra ryggsmärtorna med antibiotika? En dansk studie gjord av Syddansk Universitet visade faktiskt att många diskbråck var infekterade med bakterier, och att antibiotika under en tremånadersperiod kunde behandla symptomen hos majoriteten (75 %) av patienterna.

En annan studie undersökte även en grupp patienter med smärtor i ländryggen som orsakades av diskbråck under en period på minst sex månader, vilket visade modic-type 1-förändringar. Hälften fick placebo medan den andra hälften fick antibiotika i 100 dagar. Här såg man en betydande förändring, i synnerhet hos gruppen som behandlades med antibiotika. Här hade patienterna betydligt lindrigare smärtor, både i ländryggen och ryggen i allmänhet, samt en allmänt lägre sjukdomsrelaterade funktionsnedsättning.

Det forskas fortfarande om den här kopplingen, men de resultat som är tillgängliga idag visar på att smärtor i ländryggen som orsakas av ett diskbråck kan komma att behandlas med antibiotika i framtiden.

Källor

1. http://www.netdoktor.dk/sygdomme/fakta/diskusprolaps.htm
2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25609421
3. http://videnskab.dk/kort-nyt/diskusprolapser-kan-skyldes-bakterier
4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3631045/

Senaste hälsonyheterna

Alla hälsonyheter
Vänta!
Det tar endast 2 minuter.
Vill du kunna delta i forskningsprojekt?
Gratis och ej bindande · mer än 65.000 medlemmar
Ja, registrera mig!
Kanske senare
Hälsopanel

Bli en del av Hälsopanel

Målet med Hälsopanel är att förbättra hälsan genom forskning, men vi behöver din hjälp att göra det. Du kan hjälpa dig själv, genom att anmäla dig till Hälsopanel och därmed eventuellt bli deltagare i ett forskningsprojekt. Vi kommer endast kontakta dig om din hälsoprofil överensstämmer med ett aktuellt forskningsprojekt. Alla forskningsprojekt är förhandsgodkända av relevanta forskningsetiska kommittéer (REC).

Skapa hälsoprofil