Urininkontinens

Urininkontinens

Vad är urininkontinens?

Urininkontinens kännetecknas av urinläckage på grund av oförmåga/nedsatt förmåga att kontrollera urinen. Tillståndet är vanligare hos kvinnor än hos män. Ca. 10% av alla kvinnor i Sverige lider av urininkontinens, och de flesta kvinnor upplever perioder av urininkontinens minst en gång i livet.

 

Vilka symptom finns på urininkontinens?

Tillståndet visar sig genom ofrivilligt och droppvis urinläckage. Urininkontinens inträffar oftast i samband med fysisk ansträngning, hosta eller nys (ansträngningsinkontinens), vilket medför ett ökat tryck på urinblåsan. Urininkontinens kan delas in i 3 svårighetsgrader:

Lätt: Droppvis urinläckage, ca. 1–2 gånger i månaden.
Moderat: Litet  urinläckage, varje dag.
Svår: Stort urinläckage, minst en gång per vecka.

 

Två typer av urininkontinens

Ansträngningsinkontinens
Ansträngningsinkontinens är den vanligaste typen av urininkontinens urinläckage. Ansträngningsinkontinens uppstår när muskeln runt urinröret försvagas och därmed inte längre kan förhindra urinläckage. Urinläckage uppstår på grund av ett ökat tryck på urinblåsan, som utlöses av exempelvis skratt, hosta eller nys eller under fysiskt aktiv. Det är särskilt aktiviteter som involverar hopp, såsom löpträning, hopp på studsmatta, dans eller volleyboll, som utlöser urinläckage på grund av ökat tryck mot urinblåsan och musklerna runt urinröret. Ansträngningsinkontinens kan således bli ytterst socialt begränsande.

Trängningsinkontinens
Trängningsinkontinens kännetecknas av plötslig och starkt behov för att kissa – och behovet kan inte kontrolleras. Tillståndet uppstår när urinblåsan plötsligt drar ihop sig, vilket leder till tömning och därmed urinläckage. Det kraftiga behovet för att kissa uppstår ofta plötsligt och vid på olämpliga tidpunkter, vilket medför att personen inte hinner gå på toaletten. Urinläckaget är ofta stort och det plötsliga behovet för att kissa kan uppstå upp till åtta gånger på en dag. 

 

Vilka orsaker finns det till urininkontinens?

Den nedsatta funktionen av muskeln omkring urinröret kan uppstå på grund av följande orsaker:

  • Graviditet och förlossning, p.g.a. slitage av musklerna i bäckenbotten
  • Kronisk hosta
  • Övervikt
  • Framfall (underlivsprolaps)
  • Östrogenbrist
  • Läkemedel som kan försvaga musklerna omkring urinröret
  • Ofullständig tömning av urinblåsan

Trängningsinkontinens kan orsakas av infektioner i urinblåsan, eller nervskador på grund av exempelvis multipel skleros eller dåligt kontrollerad diabetes. I vissa fall kan urinläckage bero på cancer i urinblåsan.

 

Vilka behandlingsmöjligheter finns det vid urininkontinens?

Moderata till svåra fall av urininkontinens bör undersökas av läkare. Hos läkaren ska du lämna ett urinprov som kontrolleras för bakterier i urinen. Det är viktigt att du berättar om dina generande symtom: hur länge du haft urinläckage, hur ofta du upplever det, i vilka situationer, mängd osv. Därutöver kan läkaren ta ett blodprov för att säkerställa att urinläckaget inte beror på en annan bakomliggande sjukdom.

Det finns olika typer av behandling mot urinläckage, beroende av typ av inkontinens och utlösande orsak. Exempel på behandling är bäckenbottenträning och/eller medicinsk behandling. Vid medicinsk behandling används ofta ett läkemedel som stärker muskeln omkring urinröret, vilket hjälper den att hålla tätt. Denna behandling kan i vissa fall medföra biverkningar såsom illamående.

Vid svåra fall av urinläckage kan inkontinensen behandlas med kirurgi, genom en så kallad TVT-operation. Kirurgisk intervention används primärt vid svåra fall av ansträngningsinkontinens. Ingreppet sker med lokalbedövning som ges i ryggen och bedövar hela underkroppen. Du är alltså vaken under själva operationen, och kan gå hem samma dag.

Vänta!
Det tar endast 2 minuter.
Vill du kunna delta i forskningsprojekt?
Gratis och ej bindande · mer än 65.000 medlemmar
Ja, registrera mig!
Kanske senare
Hälsopanel

Bli en del av Hälsopanel

Målet med Hälsopanel är att förbättra hälsan genom forskning, men vi behöver din hjälp att göra det. Du kan hjälpa dig själv, genom att anmäla dig till Hälsopanel och därmed eventuellt bli deltagare i ett forskningsprojekt. Vi kommer endast kontakta dig om din hälsoprofil överensstämmer med ett aktuellt forskningsprojekt. Alla forskningsprojekt är förhandsgodkända av relevanta forskningsetiska kommittéer (REC).

Skapa hälsoprofil