Slaganfall (Apoplexi)

Slaganfall (Apoplexi)

Vad är ett slaganfall?

Stroke är ett samlingsnamn för ett tillstånd av dåligt blodflöde till hjärnan, vilket uppstår på grund av en blodpropp eller blödning i hjärnan. Andra namn för samma tillstånd är apoplexi, slaganfall och hjärnslag. Det dåliga blodflödet medför att cellerna inte längre får tillräckligt med syre och näring, vilket kan resultera i irreversibel celldöd.

Varje år drabbas uppskattningsvis 12,000 människor av ett slaganfall, varav ca. en fjärdedel dör av det. Genomsnittsåldern för det första slaganfallet är 65 år, men slaganfall i hjärnan kan även drabba yngre människor.

 

Vilka symtom ses vid slaganfall?

Det som är karaktäristiskt för ett slaganfall är att symptomen uppstår plötsligt – på bara ett par sekunder. Symtomen varierar allt efter vilken del av hjärnan som drabbats, eftersom hjärnans funktioner är indelade i olika hjärnområden.

Följande symtom kan uppstå plötsligt vid ett slaganfall:

  • Halvsidig förlamning av ansiktet och/eller kroppen.
  • Talsvårigheter
  • Synstörningar på ena ögat eller båda ögonen
  • Yrsel och svindel
  • Dålig balans
  • Svårigheter att gå och kontrollera kroppens rörelser

Om du själv observerar ovan nämnda symtom – antingen hos dig själv eller hos andra – bör du efter akut läkarhjälp.

 

Vilka orsaker finns det till slaganfall?

De flesta fall av slaganfall orsakas av en blodpropp i hjärnan, som resulterar i hastigt reducerat blodflöde till hjärnan. Mer sällan ses blödning i hjärnan som orsak till slaganfall.  Om hjärnans blodförsörjning plötsligt blockeras av en blodpropp, eller om en blödning trycker på ett visst område i hjärnan, kan vissa livsviktiga funktioner hämmas. Detta beror på att blodet, som normalt förser hjärnans nervceller med syre och näring, komprometteras och de drabbade cellerna kan således riskera att dö av syrebrist. Hjärnans celler är nämligen extremt känsliga för närings- och syrebrist. Slaganfall leder följaktligen ofta till bestående men av olika grad.

Personer som lider av bl.a. högt blodtryck, högt kolesterol, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes (typ-1 och typ-2), samt åderförkalkning har en ökad risk att drabbas av slagtillfälle. Andra faktorer som kan disponera till utvecklingen av slaganfall är livsstilsfaktorer som t.ex. rökning, överkonsumtion av alkohol, dålig kosthållning och brist på fysisk aktivitet. Dessutom finns det en ärftlig komponent: om du har en nära familjemedlem som drabbats av ett slaganfall, har du själv en ökad risk att drabbas.

 

Vilka behandlingsmöjligheter finns det vid ett slaganfall?

Diagnosen fastställs på ett sjukhus med hjälp av en neurologisk undersökning, samt en datortomografi av hjärnan som kan visa om det handlar om en blodpropp eller blödning.

Den akuta behandlingen bör uppstartas inom de första 4,5 timmarna efter slaganfallet.

  • Om slaganfallet är orsakat av en blodpropp bör läkaren genast uppstarta snabbverkande blodproppsupplösande behandling. För att förebygga en ny blodpropp ges även medicin som hämmar blodplättarnas (trombycytternas) koagulationsförmåga, som t.ex. aspirin.
  • En blödning i hjärnan är svårare att behandla, och kräver ofta ett kirurgiskt ingrepp.

Livet efter ett slaganfall kan vara ytterst krävande. Ofta ses bestående men i form av kronisk trötthet, och svårigheter att tala, gå eller utföra vardagliga sysslor som t.ex. att laga mat. Oro, ångest och osäkerhet kan även prägla den drabbade i lång tid efter ett slaganfall.

Många av riskfaktorerna kan undvikas via livsstilsändringar som inkluderar regelbunden motion, reducerad mängd alkohol, rökstopp, och en mer hälsosam kost. Genom att ändra på dessa faktorer kan du minska risken betydligt för att drabbas av ett slaganfall.

Vänta!
Det tar endast 2 minuter.
Vill du kunna delta i forskningsprojekt?
Gratis och ej bindande · mer än 30.000 medlemmar
Ja, registrera mig!
Kanske senare
Hälsopanel

Bli en del av Hälsopanel

Målet med Hälsopanel är att förbättra hälsan genom forskning, men vi behöver din hjälp att göra det. Du kan hjälpa dig själv, genom att anmäla dig till Hälsopanel och därmed eventuellt bli deltagare i ett forskningsprojekt. Vi kommer endast kontakta dig om din hälsoprofil överensstämmer med ett aktuellt forskningsprojekt. Alla forskningsprojekt är förhandsgodkända av relevanta forskningsetiska kommittéer (REC).

Skapa hälsoprofil