Restless legs

Restless legs

Vad är Restless legs?

Restless Legs, som idag oftast kallas Willis-Ekboms sjukdom, betyder rastlösa ben. Sjukdomen karaktäriseras av små okontrollerade muskelspänningar i benen. Muskelspänningarna uppstår typiskt om natten, eller när du suttit stilla en längre tid.  Sjukdomen medför en känsla av obehaglig i benen – en pirrande/krypande känsla - som lindras av att röra på benen. Ofta hjälper det att gå runt lite, eller ändra ställning om du sitter ned. Rastlösa ben låter inte så allvarligt, men det kan vara väldigt invalidiserande för den drabbade eftersom det kan leda till sömnlöshet, vilket kan begränsa såväl funktionsnivån som livskvaliteten.

 

Vilka symptom finns på rastlösa ben?

Personer som lider av Willis-Ekboms sjukdom beskriver känslorna i benen som:

  • Smärtsamma
  • Brännande
  • Krypande
  • Kliande
  • Stickande
  • Känsla av att få små elektriska stötar

Somliga upplever även dessa symtom i armarna.

Symptomen uppstår oftast om natten, när personen ligger i sängen och försöker sova. Vissa upplever även symtom under dagen, när de suttit stilla en längre stund. Symtomen förvärras oftast på kvällen och natten - när benen ligger stilla - och lindras snabbt på morgonen, när benen sätts i rörelse.  På grund av de nattliga symtomen vaknar personer med rastlösa ben ofta flera gånger per natten, vilket medför att de har sällan får tillräckligt med djupsömn. Många av dem som lider av rastlösa ben har även en annan nervsjukdom, kallad Periodic Limb Movement Disorder (PLMD). PLMD innebär periodiska ryck armar och ben som varar i ca. 10–60 sekunder, vilket oftast inträffar under sömn.

Oregelbunden och otillräcklig sömn kan påverka personens förmåga att lära, arbeta, koncentrera sig och utföra vardagssysslor och aktiviteter. Sömnbrist kan så småningom leda till humörsvängningar, irritabilitet, depression, nedsatt immunförsvar och andra fysiska och hälsoproblem.

 

Vilka är orsakerna till restless legs?

Sjukdomen anses bero på en kombination av dålig blodcirkulation och genetiska faktorer, eller som biverkning av vissa psykoterapeutiska läkemedel. Dessutom anses sjukdomen kunna uppstå som följd av nerv- eller kärlsjukdomar, järnbrist, dålig njurfunktion eller graviditet. Tillståndet förekommer oftare hos kvinnor än män, och förekomsten ökar kraftigt med åldern - nästan varannan person över 60 år upplever varierande grad av rastlösa ben.

Det finns två typer av Willis-Ekboms sjukdom: primär och sekundär. Det är ännu oklart vad som orsakar den primära typen av rastlösa ben, men det finns en ärftlig komponent. Primär Willis-Ekboms sjukdom debuterar ofta före 45 års ålder och symtomen förvärras med tiden.

Den sekundära typen av rastlösa ben orsakas på grund av en annan bakomliggande sjukdom, och debuterar oftast hos äldre människor. Här finns ingen ärftlig komponent och symptomen uppstår ofta plötsligt, men förvärras oftast inte med tiden. Sjukdomar som kan leda till rastlösa ben är exempelvis diabetes, blodbrist, njursvikt, Parkinsons sjukdom mm.

Den primära typen av Willis-Ekboms sjukdom kan inte botas, men den sekundära typen ofta försvinner så snart som den bakomliggande orsaken behandlats.

 

Vilken behandling alternativ finns för personer med rastlösa ben?

Primär Willis-Ekboms sjukdom kan inte botas, men symtomen kan lindras med smärtstillande medel, utsträckning, massage och avslappningsövningar som t.ex. yoga eller pilates. Måttlig motion kan även ha en positiv effekt, medan överdriven motion kan förvärra tillståndet. Att undvika koffein, rökning och alkohol har en lugnande effekt på sjukdomen.

Det finns olika läkemedel kan fås på recept, om inte ovanstående råd inte fungerar. De läkemedel som kan användas mot rastlösa ben påverkar dopamin-nivån i hjärnan, och används även vid Parkinsons sjukdom.

Sekundär Willis-Ekboms sjukdom botas genom att behandla den bakomliggande orsaken, exempelvis njursvikt, järnbrist eller dåligt kontrollerad diabetes.

Vänta!
Det tar endast 2 minuter.
Vill du kunna delta i forskningsprojekt?
Gratis och ej bindande · mer än 65.000 medlemmar
Ja, registrera mig!
Kanske senare
Hälsopanel

Bli en del av Hälsopanel

Målet med Hälsopanel är att förbättra hälsan genom forskning, men vi behöver din hjälp att göra det. Du kan hjälpa dig själv, genom att anmäla dig till Hälsopanel och därmed eventuellt bli deltagare i ett forskningsprojekt. Vi kommer endast kontakta dig om din hälsoprofil överensstämmer med ett aktuellt forskningsprojekt. Alla forskningsprojekt är förhandsgodkända av relevanta forskningsetiska kommittéer (REC).

Skapa hälsoprofil