Vad är överaktiv blåsa?
Överaktiv blåsa karaktäriseras av ett plötsligt och kraftigt behov för att kissa. Det betyder att detta akuta behov kan uppstå när som helst, och är svårt att kontrollera. Behovet för att kissa innebär ofta att personen kissar ca. 8–10 gånger per dygn (även om natten) samt kan uppleva urinläckage.
Tillståndet är relativt vanligt – ca. 16% av Sveriges befolkning lider av överaktiv blåsa, men få söker vård trots generande symtom. Detta beror på att många människor vanligtvis kissa ganska ofta, även om natten, och därför kan det vara svårt att avgöra om deras kissnödighet är normal eller sjuklig.
Vilka symtom ses vid överaktiv blåsa?
Förekomsten av överaktiv blåsa stiger med åldern, och fler kvinnor än män lider av tillståndet. Vanliga symtom vid överaktiv blåsa är:
- Akut och starkt behov för att kissa
- Känsla av att vara kissnödig upp till 12 gånger per dygn
- Vakna minst en gång per natt för att kissa
Vilka orsaker finns det till överaktiv blåsa?
Orsakerna till överaktiv blåsa är många. I vissa fall beror det ökade behovet för att kissa på sjukdomar i nerv- eller urinvägssystemet. Exempelvis kan nervsignalerna från urinblåsan till hjärnan vara för känsliga och skicka signaler om att kissa innan blåsan är tillräckligt fylld. Detta medför att hjärnan svarar med att aktivera kiss-reflexen, vilket får blåsan till att dra ihop sig för att tömmas. Denna signal kan inte kontrolleras eller blockeras. Orsaken till denna överaktivitet från urinblåsan är okänd.
Det finns två ringmuskler runt urinröret, varav den inre styrs av hjärnan och kiss-reflexen och den andra kan kontrolleras. Hos personer som lider av överaktiv blåsa har de ofta problem att styra den yttre ringmuskeln, vilket leder till ofrivilligt läckage. Urinvägsinfektion kan även orsaka både överaktiv blåsa och urinläckage.
Hur ställs diagnosen överaktiv blåsa?
Om du upplever att du har ett överdrivet behov för att kissa, både dag och natt, bör du kontakta din närmaste vårdcentral för att få läkarhjälp. Läkaren börjar alltid med att fråga dig om dina kiss-vanor, och hur länge du haft generande symtom från urinblåsan. Därefter kan läkaren undersöka din kropp genom att trycka på din mage och därefter be dig lämna ett urinprov, för att se om du drabbats av en simpel urinvägsinfektion. Läkaren kan även ta ett blodprov för att undersöka blodet för andra sjukdomar som kan påverka urinvägarnas funktion. Dessutom kan läkaren be dig om att fylla i ett schema över hur mycket du dricker och kissar, över en period på flera dagar. Om ingen av ovanstående undersökningar ger något konkret resultat kan läkaren undersöka dina urinvägar med hjälp av en ultraljudsapparat.
Om du får en remiss till en urolog (läkare som är specialister inom urinvägssjukdomar) kan urologen utföra en så kallad cystoskopi av ditt urinrör och urinblåsa. Detta betyder att ett cystoskop (slang med ljus och kamera) förs upp genom urinröret, medan du är i full narkos. Undersökningen kan visa om du har en sjukdom i dina urinvägar som t.ex. en urinvägsinfektion, medfödd missbildning eller sten och/eller cancer urinblåsan, vilka kan orsaka en överaktiv blåsa.
Vilka behandlingsmöjligheter finns det vid överaktiv blåsa?
Syftet med behandlingen av överaktiv blåsa är att kurera/dämpa symtomen på tillståndet, vilket oftast kan göras med hjälp av medicin. En överaktiv blåsa behandlas efter bakomliggande orsak. För många människor kan det vara nog att få diagnosen, och veta att det inte är ett farligt tillstånd.
Men om du är mycket generad av symtomen bör du tillsammans med din läkare hitta en lösning. Den vanligaste medicinska behandlingen består av läkemedel som blockerar nervaktiviteten i urinblåsan. På så vis minskas behovet för att kissa. En annan metod för att minska aktiviteten i urinblåsan är injektioner med botox, som gör att blåsmuskeln ”förlamas” och därmed inte längre kan dra ihop sig. Full effekt uppnås efter 2–7 dagar, och effekten varar i 3–6 månader. Denna metod används endast vid riktigt svåra fall av överaktiv blåsa.
Om du bara upplever enstaka eller lätta symtom finns det olika knep för att förbättra din knipförmåga och minska behovet för att kissa. Du kan träna din blåsa att hålla sig så länge som möjligt innan du kissar för att stärka den yttre ringmuskeln runt urinröret och göra urinblåsan mindre överkänslig. Du kan även själv registrera hur mycket du dricker och kissar på en dag för att se om du kan optimera ditt vätskeintag. Kanske dricker du för mycket strax innan läggdags, eller dricker du kanske rent av bara för mycket vatten per dag? Nästa tilltag kan vara att träna din bäckenbotten, antingen på egen hand eller med hjälp av en specialiserad sjukgymnast. Detta kan hjälpa dig att kontrollera behovet för att kissa och minska ofrivilligt läckage.
