Vad är hjärtsvikt
Hjärtsvikt är en kronisk progressiv sjukdom i hjärtat som innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod är reducerad på grund av försvagad hjärtmuskulatur. Hjärtsvikt betyder alltså inte att hjärtat slutat slå, utan att funktionsnivån är nedsatt. Kroppens celler har ett konstant behov för syre- och näringsrikt blod för att fungera optimalt. Detta får de endast om hjärtat pumpar tillräckligt med blod ut till resten av kroppen. Blodet som pumpas från hjärtat via artärer är syre- och näringsrikt, till skillnad från det syrefattiga blodet som förs tillbaka mot hjärtat, efter att ha passerat igenom olika organsystem. Hjärtsvikt kan således medföra att kroppens celler och organ inte får tillräckligt med syre. Detta kan i sin tur leda till en rad olika symtom från olika organsystem, eftersom syre- och näringsbrist resulterar i dysfunktionella celler.
Hjärtsvikt kan uppstå i alla åldrar, men är vanligast hos äldre kvinnor. Antalet årliga fall av hjärtsvikt är stigande. Det uppskattas att ca. 250,000 svenskar idag lider av hjärtsvikt.
Vilka symtom ses vid hjärtsvikt?
- Andnöd eller besvärad andning
- Hosta och väsande andning
- Svullna underben och fötter (ödem)
- Trötthet och utmattning
- Illamående och aptitlöshet
- Förvirring och nedsatt kognitiv förmåga
- Hög puls
Dessvärre är flera av dessa symtom även associerade med dålig kondition, övervikt och ålderdom. Därför negligeras de ofta. Hjärtsvikt är dock en allvarlig sjukdom som har bättre prognos ju tidigare den upptäcks.
Vad händer i kroppen vid hjärtsvikt?
Blod samlas i lungorna eftersom hjärtats pumpkraft är nedsatt, och därför inte kan pumpa blodet från hjärtat och vidare ut till resten av kroppen. Den ökade mängden blod i lungorna medför ett ökat tryck på de små blodkärlen omkring lungblåsorna, vilket medför att vätska från blodkärlen pressas ut i lungorna. Detta resulterar i besvärad andning, samt hosta. Eftersom mängden blod som pumpas från hjärtat är nedsatt vid hjärtsvikt, kommer mängden blod som returneras till hjärtat även att vara nedsatt. Blodet ligger således stilla i venerna (blodkärlen som returnerar syrefattigt blod till hjärtat), vilket medför ett ökat tryck på blodkärlen i underbenen. Detta resulterar i att vätska pressas ut från kärlen och orsakar svullnad i underben och fötter, även kallat ödem.
När det inte finns tillräckligt med syre försöker kroppen att prioritera de viktigaste organen, som t.ex. hjärna, hjärta och lever. Dessa livsviktiga organ får således syre på bekostnad av andra mindre viktiga organ såsom muskler och tarmsystem. Därför uppstår symtom som trötthet, utmattning och problem med matsmältningen vid hjärtsvikt. Om hjärnan trots detta inte får tillräckligt med syre och näring reduceras hjärnans aktivitetsnivå, vilket kan medföra förvirring och nedsatt kognitiv funktion. Hjärtats sätt att kompensera för minskad mängd blod och syre är att snabbare pumpa mer blod från hjärtat. Detta leder till en ökad puls.
Vilka orsaker finns det till hjärtsvikt?
Personer som utvecklar hjärtsvikt har ofta en/flera andra sjukdomar, och har ofta upplevt symtom från hjärtat innan de får diagnosen hjärtsvikt. Det finns många olika sjukdomar som kan leda till hjärtsvikt. De vanligaste sjukdomarna är hjärt-kärlsjukdomar, hypertension (högt blodtryck) och tidigare fall av stroke. Dessutom kan medfödda hjärtmissbildningar, sjukdomar i hjärtklapparna eller muskulaturen, allvarliga lungsjukdomar, diabetes, övervikt, sömnapné, alkoholmissbruk och vissa typer av medicin leda till hjärtsvikt.
Hjärtat försöker kompensera för den reducerade pumpkraften genom att växa sig större och pumpa snabbare. Högre puls medför att mer blod förs från hjärtat på kortare tid. Dessutom kommer blodkärlen att dra ihop sig för att kompensera för ett blodtrycksfall på grund av den låga blodvolymen per hjärtslag. Samtidigt kommer blodet att ledas till de mest livsviktiga organen. Dessa försvarsmekanismer fungerar i kortare perioder, men med tiden utvecklas symtom som andnöd och utmattning – särskilt vid fysisk ansträngning, när syrebehovet i kroppen stiger.
Vilka behandlingsmöjligheter finns det vid hjärtsvikt?
Diagnosen ställs efter ett besök hos en läkare som är specialiserad på hjärtsjukdomar (kardiolog). Läkaren börjar med att fråga dig om symtom, varighet, förvärrande och lindrande faktorer, samt tidigare sjukdomshistoria. Därefter kan en undersökning av hjärtats elektriska aktivitet (EKG), i kombination med en visuell bild av hjärtat och dess pumpförmåga via en ultraljudsundersökning (EKKO), kan hjälpa läkaren att ställa diagnosen hjärtsvikt. På bakgrund av sjukdomshistoria och hjärtundersökningar kan läkaren sedan tillrättalägga din behandling.
Den primära behandlingen består av livsstilsändringar: rökstopp, viktminskning, ökad fysisk aktivitet, hälsosam och varierad kost, samt reducerad alkoholkonsumtion. Dessa tilltag kan minska belastningen för hjärtat och därmed reducera symtomen.
Därutöver finns det en rad olika läkemedel som kan lindra symtom på hjärtsvikt, och stärka hjärtats pumpförmåga. De vanligaste läkemedlen som används vid hjärtsvikt är betablockerare, ACE-hämmare, digoxin och diuretika.
Vid svåra fall av hjärtsvikt kan en operation (PCI eller CABG), mekaniskt cirkulationsstöd med defibrillator (en slags pacemaker), eller hjärttransplantation bli nödvändigt.
