Vad är hepatit?
Hepatit betyder inflammation i levern. Sjukdomen karaktäriseras av nedsatt leverfunktion p.g.a. inflammatoriska celler i levern som medför att leverns egna celler skadas och förstörs. Det finns många olika orsaker till utvecklingen av hepatit, och det är en sjukdom som kräver behandling för att undvika konsekvenser som skrumplever (levercirros).
Hepatit indelas i akut eller kronisk inflammation beroende av inflammationens varighet. Akut hepatit präglas av snabb sjukdomsdebut, och en varighet på mindre än 6 månader. Kronisk hepatit innebär långsam sjukdomsdebut och långvarig inflammation som varar i över 6 månader.
Vilka symtom ses vid hepatit?
Akut och kronisk hepatit kan involvera följande symtom:
- Illamående
- Nedsatt aptit
- Trötthet
- Viktminskning
- Tryckande känsla under revbenskanten på höger sida.
- Ledvärk
- Klåda
- Lätt feber
- Gulsot (ikterus); gulfärgad hud, slemhinnor och ögonvitor.
Vilka orsaker finns det till hepatit?
Hepatit kan uppstå på grund av många olika orsaker. Inflammationen kan uppstå som ett resultat av biverkningar från vissa läkemedel, eller efter en lång period av alkoholmissbruk.
Vissa människor lider av en typ av leverinflammation som beror på att kroppens immunförsvar felaktigt angriper levercellerna och förorsakar inflammation i levern. Denna typ av hepatit kallas autoimmun hepatit.
En annan typ av hepatit kallas viral hepatit, eftersom den orsakas av ett virus som medför inflammation i levern. Viral hepatit indelas i olika underkategorier: A, B, C, D och E. De vanligaste formerna av hepatit är hepatit A, B och C, varav B ger kronisk hepatit. Hepatit A och E smittar via förorenad mat och vatten, samt från person till person via en fekal-oral (tarmsmitta) smittväg. Hepatit B och C smittar via infekterat blod och kroppsvätskor (t.ex. saliv, svett, säd). Därför är det ytterst viktigt att använda kondom under samlag, och inte dela/återanvända nålar eller sprutor med en person som är smittad av hepatit B eller C. Hepatit D smittar endast dem som redan är smittade av hepatit B.
Vilka behandlingsmöjligheter finns det vid hepatit?
Eftersom hepatit kan uppstå på grund av flera olika orsaker, rättas behandlingen efter den bakomliggande sjukdomsframkallande orsaken. Alla personer som drabbats av hepatit bör dock undvika alkohol och läkemedel som innehåller paracetamol (som t.ex. Panodil och Alvedon), eftersom detta belastar levern och medföra förvärring av tillståndet.
Autoimmun hepatit: Behandlas oftast med kortison i tablettform, som reducerar inflammationen och den onormalt höga aktiviteten av immunförsvaret. Därmed dämpas kroppens felaktiga angrepp på levercellerna.
Akut hepatit: Det finns ingen särskild behandling mot akut viral hepatit, men symtomlindrande läkemedel kan användas mot symtom som klåda, ledvärk, illamående och feber. Det är viktigt att vila medan kroppen bekämpar inflammationen. Därutöver är det viktigt att äta och dricka ordentligt, medan sjukdomen långsamt går över av sig själv.
Kronisk hepatit: Denna typ av hepatit kan behandlas med antiviral medicin, som bidrar till att bekämpa och utrota viruset. Det är viktigt att få behandling för kronisk hepatit, eftersom tillståndet på lång sikt kan utveckla sig till irreversibel levercirros (skrumplever) eller levercancer.
I svåra tillfällen av hepatit, som medfört irreversibla skador och ärr i levern kan en levertransplantation vara nödvändig. Men detta är väldigt ovanligt.
Förebyggelse: Det är möjligt att förebygga smitta av hepatit A och B tack vare vaccinationer. Hepatit A och E kan dessutom förebyggas med hjälp av god handhygien – särskilt efter toalettbesök och i samband med matlagning. Därutöver är det viktigt att du inte har oskyddat samlag eller delar kanyler/nålar/sprutor med andra personer om du lider av hepatit B eller C. Du bör heller inte dela tandborste eller rakhyvel med andra personer, för att undvika smittspridning.
