Vad är förmaksflimmer?
Förmaksflimmer är en av de vanligaste typer av hjärtfel, och betyder att hjärtats rytm är lite för snabb och oregelmässig. Hjärtat är en stor muskel som ser till att syre- och näringsrikt blod pumpas ut till kroppens alla organ. Hjärtat består av fyra hålrum: två förmak, två förkammare. Mellan dessa förmak och förkammare finns det hjärtklaffar som fungerar likt backventiler för blodet.
Hjärtats elektriska impulser utgår från den så kallade sinusknutan, som är en grupp specialiserade muskelceller som finns hjärtats högra förmak. Därefter skickas signalerna vidare till resten av hjärtat, vilket medför att hjärtat kontraherar sig i ett bestämt mönster, således att syrefattigt blod syresätts i lungorna och syrerikt blod pumpas ut till kroppen. Sinusknutan kontrollerar således hjärtats rytm och säkerställer att pulsen är konstant, regelmässig och anpassad efter kroppens syrebehov.
Vid förmaksflimmer uppstår de elektriska impulserna på olika ställen i förmaket, d.v.s. inte bara från sinusknutan. Detta medför att hjärtats kontraktion blir påskyndad och oregelmässig. Den snabba och utspridda aktiveringen av hjärtats förmak försvårar den rytmiska överledningen till resten av hjärtat.
Kortare perioder av förmaksflimmer varar i ett par minuter till ett par timmar, men långvariga anfall kan vara i dagar till veckor. Oftast är förmaksflimmer är kortvarigt försvinner av sig själv, detta kallas akut förmaksflimmer. Långvariga episoder av förmaksflimmer - som inte går över av sig själv - kallas kroniska förmaksflimmer.
Vilka symtom ses vid förmaksflimmer?
Symtom på förmaksflimmer varierar kraftigt. Det är långt ifrån alla människor som upplever symtom vid förmaksflimmer och sjukdomen kan visa sig på många olika sätt. Några av de vanligaste symtom på förmaksflimmer är:
- Snabb, oregelbunden puls
- Yrsel och svindel
- Andnöd
- Trötthet/utmattning
- Smärtor i bröstet
- Försämrad kondition
- Oro eller ångest
Vilka orsaker finns det till förmaksflimmer?
Förmaksflimmer kan bero på påskyndad impulsaktivitet i muskelfibrer inuti venösa blodkärl som leder syresatt blod från lungornas kretslopp till vänstre förmak. Men orsaken till denna påskyndade impulsaktivitet är ännu okänd.
Dessutom har följande faktorer och sjukdomar visat sig vara associerade med förmaksflimmer:
- Hög ålder
- Hjärt-kärlsjukdomar
- Högt blodtryck
- Hög ämnesomsättning
- Manligt kön
- Diabetes
- KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom)
- Nedsatt njurfunktion
- Överkonsumtion av alkohol
Om du redan har drabbats av akut förmaksflimmer, eller lider av kroniskt förmaksflimmer, kan följande faktorer provocera ett nytt anfall:
- Fysisk/ psykisk stress
- Feber
- Alkohol
- Kaffe
- Akut sjukdom
Vilka följdsjukdomar kan uppstå som ett resultat av förmaksflimmer?
Tillståndet är oftast ofarligt, och kräver ingen behandling. Men förmaksflimmer kan i vissa fall vara behandlingskrävande och medföra livshotande konsekvenser. Därför är det viktigt att snabbt få den rätta diagnosen, för att förebygga dessa allvarliga konsekvenser.
Följdsjukdomar som associeras med förmaksflimmer:
- Blodpropp i hjärnan: den oregelbundna hjärtrytmen kan medföra att blodet i hjärtat inte pumpas ut till kroppen utan blir liggande i förmak eller förkammare och börjar koagulera. Små klumpar av torkat blod kan därefter sprida sig till mindre blodkärl i hjärnan och orsaka en blodpropp. Blodförtunnande medicin kan motverka blodets koagulationsförmåga och därmed reducera risken att drabbas av en blodpropp. Därför ges ofta blodförtunnande medicin som förebyggande behandling till personer med förmaksflimmer.
- Hjärtsvikt: en påskyndad hjärtrytm kan medföra att muskelfibrerna snabbare utmattas och slits ut, vilket resulterar i nedsatt pumpkraft – och på sikt hjärtsvikt. Därför rekommenderas medicin som reducerar hjärtats pumpfrekvens till personer med förmaksflimmer.
Vilka behandlingsmöjligheter finns det till förmaksflimmer?
För att behandla förmaksflimmer är det viktigt att hindra den felaktiga impulsaktiveringen i förmaken, samt förhindra utvecklingen av allvarliga följdsjukdomar. Behandlingen består av blodförtunnande medicin, t.ex. Klopidogrel, som hindrar att blodet klumpar ihop sig och reducerar därmed risken att drabbas av blodproppar.
Den snabba rytmen kan behandlas med medicin som bromsar impulsöverledningen från förmak till förkammare, samt dämpar hjärtats pumpfrekvens. Denna typ av läkemedel kallas beta-blockare.
Vissa människor som lider av förmaksflimmer kan även behandlas med elektriska stötar, som blockerar den oregelbundna impulsaktiviteten och hjälper hjärtat att ”starta om”. Målet är återfå en regelbunden och konstant hjärtrytm, som styrs av sinusknutan.
