Vad är diskbråck?
Ryggsmärtor är en av de vanligaste typer av smärta, och de kan vara både väldigt psykiskt och fysiskt belastande. Det är sällan farligt att lida av ryggsmärtor, eftersom de oftast försvinner av sig själv.
Men vissa människor drabbas av långvariga ryggsmärtor som inte går över av sig själv. Detta sker för ca. 20% av alla med ryggsmärtor. De långvariga smärtorna kan bero på en så kallad degenerativ sjukdom, som kan medföra diskbråck.
Diskbråck betyder att en disk, som ligger mellan två kotor i ryggraden, har brustit och trycker in mot ryggradskanalen.
Vilka symtom ses vid diskbråck?
Det vanligaste symtom vid diskbråck är ryggsmärta. Men du kan även uppleva andra symtom såsom feber, trötthet och viktminskning. Om du uppfyller något at följande kriterier, bör du kontakta din närmaste vårdcentral:
- Ryggsmärtor som varat i fler veckor och som konstant förvärras.
- Ryggsmärtor som strålar ner i benet, eller båda benen.
- Domningar, stickningar eller nedsatt känsel i benet, eller båda benen.
Dessutom ska du vara extra uppmärksam på följande symtom, som kan uppstå p.g.a. ett diskbråck:
- Nedsatt kraft i benet, eller båda benen.
- Domningar, stickningar eller nedsatt känsel omkring ändtarmen eller könsorganen.
- Svårigheter att kontrollera urin och avföring.
Om du upplever någon av ovanstående symtom i kombination med ryggsmärtor, bör du akut kontakta en läkare.
Hur ställs diagnosen?
Läkaren börjar med att be dig berätta om dina smärtor, och frågar dig om du lider av någon annan sjukdom som kan orsaka ryggsmärtor. Därefter undersöks din rygg (och dina nervbanor) för smärta, ökad/minskad känsel och rörelseförmåga. Nästa steg är att undersöka ditt blod för att utesluta andra orsaker än diskbråck. Till sist används bild- och röntgenundersökningar för att så hur ryggraden och ryggradskanalen ser ut. Detta görs med hjälp av datortomografi och en magnetkameraundersökning.
Vad är orsaken till diskbråck?
Ryggraden är uppbyggd av ryggkotor som hålls ihop av ledband. Mellan två ryggkotor finns en stötdämpande skiva, som kallas disk. Disken består av bindväv med en central geléaktig kärna. Tack vare dessa skivor är ryggraden böjlig. I den bakre delen av ryggraden finns en ryggradskanal som innehåller ett tjock rör av långa nervtrådar som förbinder hjärnan med resten av kroppen. Detta rör kallas ryggmärgen.
Diskbråck uppstår när den geléaktiga kärnan i en disk pressas igenom bindväven och trycker på den bakre ryggmärgskanalen. När disken pressas mot ryggradskanalen kan den avklämma nerverna och resultera i de ovan nämnda symtomen.
Orsaker till diskbråck kan bl.a. vara slitage av ryggrad och bindväv, hårt fysiskt arbete, eller ett trauma, som exempelvis en fall- eller trafikolycka. Tillstånden uppstår oftast i ländryggen, men kan även uppstå i halskotorna och väldigt sällan även i bröstkotorna.
Vilka behandlingsmöjligheter finns det vid diskbråck?
Diskbråck behandlas ofta konservativt – d.v.s. utan behov för kirurgi – genom att avlasta ryggen. Det är även möjligt att supplera med medicinsk behandling med smärtstillande medicin. Dessutom kan tillståndet behandlas med försiktig rehabilitering i form av styrke- och smidighetsträning. Detta bör inte utföras medan du fortfarande lider av kraftiga smärtor – vänta tills dina symtom börjar försvinna innan du utsätter ryggen för belastning. Allvarligare tillfällen av diskbråck, som inte kan behandlas konservativt, bör opereras för att uppnå ett optimalt resultat, samt minska risken för kroniska rygg- och nervskador.
