Demens

Demens

Vad är demens?

Demens är ett samlingsnamn för flera olika degenerativa sjukdomar som påverkar hjärnan och medför nedsatt kognitiv förmåga av olika grad. I slutstadierna kan sjukdomen vara så uttalad att vardagliga sysslor blir omöjliga att utföra. Ett tydligt exempel på nedsatt kognitiv funktion är minnesförlust.

Den vanligaste typen av demens är Alzheimers sjukdom, som är står för ca. 60-80% av alla tillfällen och betyder att nervcellerna i hjärnan långsamt förtvinar. Näst vanligast är vaskulär demens, vilket ofta utvecklas efter en blodpropp i hjärnan och medför skador på blodkärlen i hjärnan.

 

Vilka symtom ses vid demens?

Symtomen på demens är många och varierar mycket från person till person. För att bli betraktad som demens ska minst två av följande mentala faktorer vara påverkade:

  • Minnet
  • Kommunikationen och språket
  • Uppmärksamheten
  • Förmågan att resonera och bedöma
  • Visuell uppfattning

Många av dem som lider av demens upplever problem med korttidsminnet. Därför kan saker som t.ex. att betala räkningar, förbereda måltider, komma ihåg avtal/möten eller resa långt hemifrån vara en stor utmaning för dessa människor.

Demens-sjukdomar är progressiva, vilket betyder att symtomen gradvist förvärras och skadorna i hjärnan är irreversibla. Tillståndet blir således allvarligare med tiden, och nedbrytningsprocessen av nervcellerna är konstant. Den nedsatta kognitiva förmågan kan därför inte återuppbyggas.

 

Vilka orsaker finns det till demens?

Demens utvecklas när nervceller i hjärnan skadas, vilket förringar hjärnans normala funktion. Dessa skador påverkar nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra. Denna nedsatta interaktionsförmåga har en negativ effekt på minnet, beteendet och känslorna.
Hjärnan delas in i flera olika regioner efter ”ansvarsområde”: t.ex. indelas kontroll av kroppens rörelse, rädsla, och lagring av minne i olika områden. Om nervcellerna i ett specifikt område i hjärnan skadas, betyder detta att funktionen som är lokaliserad till detta område inte längre kan utföras som tidigare.

De olika typerna av demens är alltså alla associerade med irreversibla skador på nervcellerna i hjärnan. Vid Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste typen, bildas det stora ”plack” av proteiner på insidan och utsidan av nervcellerna, vilket nedsätter deras förmåga att kommunicera med varandra. Hippocampus – ett område som ansvarar för inlärning och lagring av minne – är ofta påverkat vid Alzheimers sjukdom, vilket resulterar i att minnesförlust är huvudsymtom vid denna typ av demens.

 

Vilka riskfaktorer och förebyggande faktorer finns det till utvecklingen av demens?

Det finns två faktorer som disponerar till demens, som du inte kan ändra på: ålder och genetik. Forskare försöker nu att fastställa effekten av livsstilsfaktorer i relation till hjärnans hälsa – kan demens förebyggas? Några av de mest populära forskningsområden är kardiovaskulära faktorer, fysisk aktivitet och kostvanor.

  • Kardiovaskulära faktorer: Hjärnan mottar syre- och näringsrikt blod från ett av kroppens mest välutvecklade blodkärlsnätverk. Allt som kan skada blodkärlen i kroppen kan även skada hjärnan och dess nervceller. Ändringar i blodkärl i hjärnan är associerat med vaskulär demens. Dessa ändringar ses ofta samtidigt med andra patologiska förändringar som även ses vid Alzheimers sjukdom. Denna ansamling av patologiska förändringar kan möjligtvis medföra ytterligare nedsatt kognitiv funktion och snabbare förvärring av tillståndet. Genom att undvika faktorer som har en negativ effekt på kroppens hjärt-kärlsystem som bl.a. rökning, högt kolesterol, övervikt, kan du minsk risken att utveckla vaskulär demens.
  • Fysisk aktivitet: regelbunden fysisk aktivitet kan möjligtvis minska risken att utveckla vissa typer av demens. Forskningsresultat har visat att fysisk aktivitet bidrar till att förbättra blodflödet i hjärnan vilket har en direkt positiv effekt på nervcellerna.
  • Kostvanor: det du äter påverkar din kropp, inklusive hjärna, hjärta och blodkärl. Därför är denna faktorn en av de viktigaste för att förebygga utvecklingen av demens. Ny forskning indikerar att en varierad och hälsosam diet - som t.ex. medelhavsdieten - kan ha en beskyddande effekt på hjärnan. Medelhavsdieten innehåller små mängder rött kött och stora mängder fullkorn, frukt, grönsaker, fisk, skaldjur och bra omega-3-fetter.

 

Vilka behandlingsmöjligheter finns det vid demens?

Det finns ännu inget botemedel mot demenssjukdomar, men det finns mediciner som kan bromsa sjukdomsutvecklingen tillfälligt och minska symtomen. Det finns idag två typer av läkemedel som används i Sverige mot demens: 1) acetylkolinesterashämmare som förstärker signalerna (kommunikationen) mellan nervcellerna i hjärnan, som t.ex. Aricept, Exelon och Reminyl, och 2) läkemedel som anses kunna bromsa sjukdomsutvecklingen tillfälligt genom att påverka receptorer i hjärnan. Exempel på denna typ av läkemedel är Ebixa.

Hos de flesta människor återkommer symtomen efter ca. 1-3 års behandling. Psykiska symtom som t.ex. depression, ångest och hallucinationer kan kräva supplering med antidepressiv och/eller ångestdämpande medicin.

Därutöver kan vissa läkemedel kan faktiskt medföra biverkningar som kan ge anledning till misstankar om demens. Om detta är fallet bör läkemedlet bytas ut – eller dosen ändras.

Vänta!
Det tar endast 2 minuter.
Vill du kunna delta i forskningsprojekt?
Gratis och ej bindande · mer än 30.000 medlemmar
Ja, registrera mig!
Kanske senare
Hälsopanel

Bli en del av Hälsopanel

Målet med Hälsopanel är att förbättra hälsan genom forskning, men vi behöver din hjälp att göra det. Du kan hjälpa dig själv, genom att anmäla dig till Hälsopanel och därmed eventuellt bli deltagare i ett forskningsprojekt. Vi kommer endast kontakta dig om din hälsoprofil överensstämmer med ett aktuellt forskningsprojekt. Alla forskningsprojekt är förhandsgodkända av relevanta forskningsetiska kommittéer (REC).

Skapa hälsoprofil