Vad är Crohns sjukdom?
Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Sjukdomen karaktäriseras av kronisk inflammation i mag-och-tarmsystemet, som ger magknip och diarré. Det finns flera olika typer av inflammatoriske tarmsjukdomar, och de medför ofta ensartade symtom, vilket gör det vanskligt att särskilja dem.
Crohns sjukdom kan drabba slemhinnan i alla delar av mag-och-tarmsystemet, dvs. från munnen till ändtarmen. Oftast drabbas den nedre delen av tunntarmen och/eller övre delen av tjocktarmen. Tarmsjukdomen debuterar oftast mellan 18–30 års ålder, och blossar upp periodvis. Det finns ingen kurativ behandling mot Crohns sjukdom, men tack vare dagens effektiva läkemedel är det möjligt att leva ett nästan helt normalt liv.
Vilka symtom ses vid Crohns sjukdom?
Eftersom sjukdomen kan drabba alla delar av tarmsystemet, kan sjukdomen orsaka symptom av varierande grad, karaktär och varighet. Vissa symtom ses dock oftare än andra, och dessa kärnsymtom kan indikera att det rör sig om Crohns sjukdom. Kärnsymtom på Crohns sjukdom är:
- Långvarig diarré
- Feber utan känd orsak
- Blödning från ändtarmen
- Magknip och/eller magkramper
- Förstoppning
- Nedsatt aptit/kraftig viktminskning
- Trötthet och utmattning
- Dessutom upplever ca 10–20% symptom som inte stammar från tarmsystemet, såsom sjukdomsförändringar i huden, ögonen och lederna.
Om ett barn drabbas av sjukdom kan detta medföra att barnet inte växer som det ska, samt kan öka risken för reducerad kognitiv utveckling.
Vad orsakar Crohns sjukdom?
Förekomsten av sjukdomen är störst bland personer i åldrarna 15–35 år, men sjukdomen kan utveckla sig i alla åldrar. Dessutom drabbar sjukdomen lika ofta män som kvinnor.
Orsaken till utvecklingen av Crohns sjukdom är inte fullt klarlagd. Forskare menar dock att kost och stress kan spela en avgörande roll i förhållande till utvecklingen av tarmsjukdomen. Nya studier antyder också att andra faktorer, såsom genetiska och miljömässiga faktorer, kan har inflytande på sjukdomsutvecklingen.
Tarmkanalen innehåller normalt harmlösa bakterier som bidrar till matsmältningen av den mat vi konsumerar. I normala fall aktiveras tarmens immunsystem vid kontakt med främmande och potentiellt skadevållande ämnen, som t.ex. bakterier, virus, svampar. Syftet med aktiveringen är att angripa och eliminera de presumtivt farliga mikroorganismerna. När immunsystemet aktiverats, friges immunförsvarsceller som rör sig från blodet och in i tarmen, där de medför ett inflammatoriskt tillstånd. När det skadliga ämnet har förintats försvinner immunförsvarscellerna och det inflammatoriska tillståndet avslutas.
Vid inflammatoriska tarmsjukdomar, häribland Crohns sjukdom, förväxlar immunsystemet naturliga harmlösa bakterier med främmande potentiellt skadliga mikroorganismer. Således angriper immunsystemet felaktigt goda tarmbakterier, och skadar tarmslemhinnan. Dessutom förblir inflammationen aktiv i långa perioder, trots att det skadliga ämnet har eliminerats. Därefter blossar inflammationen upp periodvis, och Crohns sjukdom klassificeras därför som en kronisk tarmsjukdom.
Crohns sjukdom har en ärftlig komponent, d.v.s. om en nära familjemedlem lider av sjukdomen har du själv en ökad risk att drabbas. Flera studier har visat att 5-20% av dem som lider av Crohns antingen har en förälder, ett barn eller en bror/syster som också drabbats av sjukdomen.
Vilka behandlingsmöjligheter finns det till Crohns sjukdom?
Crohns sjukdom är, som tidigare angivet, en kronisk sjukdom. Detta innebär att tarmsjukdomen inte kan kureras. Men det finns olika behandlingsmetoder som kan lindra symtomen, reducera frekvensen av uppblossningar, samt hindra förvärring av sjukdomen. Dessutom kan behandlingen hämma utvecklingen av eventuella följdsjukdomar.
Det inflammatoriska tillståndet i tarmen medför ofta en reducerad absorptionsförmåga i tarmen. Därför är det ofta nödvändigt för personer som lider av Crohns sjukdom att öka det dagliga kaloriintaget, samt supplera kosten med kosttillskott i form av järn, B12-vitamin, kalk, kalcium och magnesium. Dessutom rekommenderas totalt rökstopp eftersom rökning anses kunna förvärra tillståndet och stimulera uppblossning av sjukdomen.
Därutöver finns det olika typer av medicinska preparat, som exempelvis Prednisolon och Entocort, som kan dämpa inflammationen. Det finns även så kallad immunterapi, som kan ordineras av specialister (läkare) inom mag-och-tarmsjukdomar. Exempel på läkemedel som påverkar immunförsvaret är Imurel, Remicade och Azatiporin. Om varken inflammationsdämpande medicin, eller immunterapi har en tillräcklig effekt, kan det bli nödvändigt med en operation för att ta bort den sjuka delen av tarmen. Men detta försöker man så vitt som möjligt att undvika.
