Vad är benskörhet?
Benskörhet även kallat osteoporos är ett tillstånd som karaktäriseras vid en ändring av skelettets vävsstruktur som innebär minskad bentäthet, vilket medför en reduktion av skelettets styrka. Detta betyder att skelettet i hela kroppen blir mer skört och därmed ökar risken för frakturer (benbrott). Personer som drabbats av benskörhet har en ökad tendens till frakturer i ländryggen, höfterna och handlederna.
Vilka symtom ses vid benskörhet?
Tillståndet benskörhet kan finnas i kroppen i många år innan det ger symtom och upptäcks. Många lever därför ovetande om deras tillstånd, tills de råkar ut för en fraktur. Frakturer som uppstår utan involvering av stor kraft, höga fall eller hög fart, beror ofta på upptäckt benskörhet.
Vilka orsaker finns det till benskörhet?
Bentätheten ökar konstant - från födseln och upp till 25-års ålder. Vid 25-årsåldern är tätheten och därmed styrkan i skelettet som starkast. Därefter bibehålles styrkan och bentätheten i ca. 10 år. Vid 35-års ålder förlorar både män och kvinnor ca 0,5% av benmassan per år, som en del av den naturliga åldringsprocessen.
I de första 5 till 10 år av övergångsåldern kan kvinnor förlora upp till 5% av deras totala benmassa per år, eftersom deras östrogennivå faller drastiskt. Könshormonet östrogen har en stimulerande effekt på uppbyggningen av skelettet, och därför lider ofta fler kvinnor än män av benskörhet efter 40–50-årsåldern. Kvinnor i åldrarna 80–90 år har ofta förlorat nästan 50% av deras benmassa, som de hade när de var 25 år gamla.
Det finns många olika faktorer som kan öka risken att utveckla benskörhet. Exempel på viktiga faktorer är bl.a. arv, låg kroppsvikt, tidig övergångsålder, hög ålder, lågt intag av kalk och D-vitamin, alkoholöverkonsumtion, rökning och långvarig medicinsk behandling med kortison.
Hur ställs diagnosen?
Benskörhet diagnosticeras med hjälp av en så kallad DEXA-scanning (Dual Energy X-ray Absorptiometry), som kan mäta bentätheten i höften och ryggraden. Scanningen tar ca. 5–15 minuter att genomföra, och innebär att kroppen utsätts för röntgenstrålar.
Förhållandet mellan din bentäthet mäts i standarddeviationer från den genomsnittliga bentätheten för personer av samma kön vid 25 års ålder. Detta ger ett värde som kallas T-score. Benskörhet definieras som T-score på -2,5 eller därunder.
Vilka behandlingsmöjligheter finns det vid benskörhet?
Det är svårt att återuppbygga bentätheten om du redan har förlorat en betydlig procentandel av din totala benmassa. Eftersom benskörhet drabbar ungefär var tredje kvinna och var åttonde man, kan alla människor dra nytta av att förebygga tillståndet. För att förebygga benskörhet bör du:
- Dagligen inta 800–1000 mg kalcium och 20–40 mg D-vitamin, som kan fås genom mejeriprodukter eller som kosttillskott.
- Sluta röka och reducera ditt dagliga intag av kaffe och alkohol
- Träna regelbundet (minst 4 timmar per vecka) för att hjälpa kroppen att stärka skelettet och bentätheten, samt bibehålla muskelmassan som stöttar skelettet.
Om du redan har utvecklat benskörhet finns det olika medicinska preparat som kan hämma nedbrytningen av benmassa och stimulera återuppbyggnaden av bentätheten. Därmed minskar risken för benbrott. Medicinen kan bl.a. bestå av bisfosfonater eller östrogen- och/eller parathyroidea-hormoner. Dessutom suppleras behandlingen ofta med D-vitamin och kalcium. Den medicinska behandlingen i kombination med kalcium om D-vitamin kan reducera risken för benbrott med upp till 50%.
Benbrott kräver ofta kirurgisk behandling.
