Astma

Astma

Vad är astma?

Astma är ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd, lokaliserat till slemhinnorna som bekläder luftrören i lungorna. Namnet astma stammar från grekiska och betyder andnöd, vilket är huvudsymtomet på tillståndet. Den karaktäristiska andnöden uppstår som följd av svullnad av luftrörsslemhinnorna, samt varierande grad av obstruktion av luftströmmen till och från lungorna.

Astma kan debutera i alla åldersgrupper; ungefär 50% av alla tillfällen uppstår innan 10-års ålder, och ytterligare ca 33% uppstår innan 40-års ålder. I Sverige räknar man med att ca 8–10 av 100 personer lider av astma. Det antas att nästan hälften av alla astmatiker får otillräcklig behandling, vilket kan medföra komplikationer som exempelvis lunginflammation, nedsatt funktionsnivå och försämrad livskvalitet.

 

Vilka symptom ses vid astma?

Symptom på astma kan vara:

  • Hosta: antingen torr hosta eller slemhosta. Hostan kan uppstå medan man sover, eller i samband med skratt, gråt eller ansträngning.
  • Andnöd eller varierande grad av andningsbesvär. Ved svåra fall av astma kan man uppleva andningssvårigheter i vila, samt svårigheter att andas medan man pratar.
  • Pipande eller väsande andning
  • Tunghetskänsla över bröstet – som om det ligger någon tungt på bröstkorgen.

Även om man bara upplever ett av ovanstående symptom, kan det fortfarande tyda på att man lider av astma. Det man bör vara extra observant på är hosta, andnöd eller andningsbesvär som uppstår om natten. Om man misstänker att man lider av astma, bör man ta kontakt med sin närmaste vårdcentral.

 

Vad är orsaken till astma?

Astma är ofta ärftlig, och det finns i nuläget fler än 100 gener som menas kunna bidra till utvecklingen av sjukdomen. Andra riskfaktorer är exponering för allergener, vistelse i luftförorenad miljö, rökning, passiv rökning, samt upprepade tillfällen av lunginflammationer. Risken för att utveckla astma ökar, om man i barndomen utsätts för särskilda allergener. Dessutom antas det att om man växer upp i ett kliniskt rent hem, har man en större risk att utveckla astma och allergi. Detta beror på att kroppens immunförsvar begränsas och försvagas, eftersom det inte tränas till att bekämpa främmande mikroorganismer.  Denna teori kallas hygien-hypotesen.

Det inflammatoriske tillståndet i luftrörens slemhinnor uppstår p.g.a. en överreaktion av kroppens immunförsvar gentemot särskilda antigener, såsom allergener eller giftiga ämnen från tobaksrök.

Hos personer som inte lider av astma hjälper immunförsvaret kroppen att bekämpa och utrota främmande antigener och därmed förhindra antigenernas potentiellt skadliga effekter.  Men immunförsvaret hos astmatiker är överreaktivt, dvs. försvarsreaktionen på främmande antigener blir allt för kraftig och långvarig, vilket kan leda till mer skada än nytta för kroppen.

Denna överdrivna immunförsvarsreaktion är ett resultat av en överproduktion av proinflammatoriska cytokiner; cytokiner är signalproteiner som aktiverar immunförsvarets celler. Reaktionen leder till en direkt vävsskada i luftrören, onormal kontraktion av den glatta muskulaturen i bronkerna, samt ökad slemproduktion. Tillsammans utgör dessa reaktiva förändringar i luftvägarna en tillfällig obstruktion, som hindrar luftens passage till och från lungorna.

 

Behandlingsmöjligheter vid astma

Behandlingen av astma går ut på att den drabbade ska kunna leva ett så aktivt och normalt liv som möjligt, trots den kroniska luftvägssjukdomen. Behandlingen består primärt av luftrörsvidgande inhalationsmedicin (som man andas in genom munnen), som har en direkt effekt på luftrören. Således minskar risken för biverkningar som påverkar hela kroppen.

Inhalationsbehandlingen ska tas dagligen, som förebyggande medicin. Men vid akuta astmatiska besvär bör den kombineras med anfallsmedicin. Den förebyggande inhalationsmedicinen innehåller kortison, som dämpar immunförsvarets reaktion i luftrören och minskar inflammationen. Medicinen kan fås som spray, pulver eller vätska.

Inhalationsmedicinen som används vid astmaanfall är kraftigare; den får glatta muskulaturen i luftrören att slappna av, vilket vidgar luftrören och upphäver den tillfälliga obstruktionen.  Denna medicin har en snabb, men kortvarig effekt.

Sveriges Hälsopanel är skapat av hälsa- och sjukvårdskunniga personer, med syftet att främja hälsa genom forskning. Sjukvårdssektorn genomför årligen många forskningsprojekt i hopp om att utveckla nya och förbättrade behandlingsmetoder. Innan ett forskningsprojekt kan påbörjas är det nödvändigt att hitta de rätta försöksdeltagarna, som de nya behandlingsmetoderna kan testas på. Deltagarna bidrar till att skapa ny och värdefull kunskap, som kan användas till att optimera existerande behandlingar samt utveckla framtidens behandlingsmöjligheter.

Vänta!
Det tar endast 2 minuter.
Vill du kunna delta i forskningsprojekt?
Gratis och ej bindande · mer än 30.000 medlemmar
Ja, registrera mig!
Kanske senare
Hälsopanel

Bli en del av Hälsopanel

Målet med Hälsopanel är att förbättra hälsan genom forskning, men vi behöver din hjälp att göra det. Du kan hjälpa dig själv, genom att anmäla dig till Hälsopanel och därmed eventuellt bli deltagare i ett forskningsprojekt. Vi kommer endast kontakta dig om din hälsoprofil överensstämmer med ett aktuellt forskningsprojekt. Alla forskningsprojekt är förhandsgodkända av relevanta forskningsetiska kommittéer (REC).

Skapa hälsoprofil