Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kännetecknas med persisterande inflammation av slemhinnan i tarmsystemet. I Danmark får ca 10 per 100.000 invånare sjukdomen varje år. Trots de många fall av sjukdomen, finns ännu inget effektivt botemedel. Sjukdomen kan i nuläget enbart symtom-behandlas med antiinflammatoriska läkemedel.
Omkring 70% av alla som lider av sjukdomen kommer så småningom att behöva en operation för att avlägsna sjuka delar av tarmsystemet. Över 39% av dessa personer kräver ytterligare en operation, i takt med att sjukdomen fortsätter att utveckla sig.
Den nya upptäckten om två undertyper av sjukdomen betyder nya möjligheter för en skräddarsydd och mer effektiv behandling. Det är nämligen inte alla patienter som kan avhjälpas med dagens symtom-behandling, och enligt forskarna beror detta på att patienterna lider av olika undertyper av tarmsjukdomen. Forskarna menar att undertyperna bidrar till den individuella variationen, och svårigheten att behandla sjukdomen.
Försöket
Forskarna undersökte 21 patienter med Crohns sjukdom genom att ta vävsprover från deras tjocktarm – från delar av tarmslemhinnan som såg friska ut. Härefter analyserades proverna för olika genuttryck. Forskarna upptäckte två olika typer av gener bland deltagarna.
Cellerna från den ena typen, hade gener som påminde om celler från en helt frisk tjocktarmsslemhinna. Den andra typen av celler liknande däremot celler från tunntarmens slemhinna. Bland dessa celler sågs den största individuella variationen i gener.
Därefter undersökte forskarna celler från tunntarmen hos 201 barn, som nyligen fått diagnosen Crohns sjukdom. Barnen hade ännu inte fått någon behandling för sjukdomen. Även här observerade forskarna samma skillnad i gener. Trots att cellerna denna gång enbart kom från tunntarmen, sågs samma två undergrupper av celler: tjocktarms- och tunntarmsceller.
Olika genuttryck
Detta tyder på att de molekylära mekanismerna som kontrollerar genuttrycket i cellerna hos patienter med Crohns sjukdom inte är beroende av varken behandling eller ålder. Forskarna påpekar dessutom att de två undertyperna kunde kopplas ihop med två olika sjukdomsprocesser. Den grupp som hade tjocktarmsliknande genuttryck i cellerna hade oftare svåra fall av inflammation samt påverkning av ändtarmen, vilket nästan alltid krävde operation.
Forskarna hoppas att sjukvårdspersonal inom en snar framtid kommer dela upp patienter efter de två undertyperna, för att på bästa sätt kunna skräddarsy behandlingen. På så vis skulle patienterna kunna få en mer effektiv och individanpassad behandling. Målet för forskarna är att personer som lider av sjukdomen snabbare ska bli symtomfria, samt bromsa deras sjukdomsutveckling.
Källa:
