Två nya sätt att behandla överdriven svettning

Överdriven svettning, också känt som hyperhidros, är ett tillstånd som karakteriseras av överdriven svettning, till den grad att det blir ett socialt handikapp. Den överdrivna svettningen uppkommer ofta under armarna, i ljumskarna, på händerna och fötterna. Tillståndet kan vara primär, vilket innebär att det inte finns någon omedelbar orsak till sjukdomen, eller sekundär, d.v.s. ett resultat av en bakomliggande sjukdom, såsom diabetes, sköldkörtelproblem eller Hodgkins sjukdom.

Den överdrivna svettningen är ett tecken på ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet, vilket till exempel uppkommer p.g.a. abstinens, hypoglykemi, hypovolemi och hjärnskador.

Nya studier har hittat sätt att lindra problemet, nämligen två läkemedel som är utvecklade av två olika läkemedelsföretag. De två läkemedlen behandlar hyperhidros och granskas just nu innan de kan marknadsföras.

DRM04

En studie har studerat en liten molekyl som kallas DRM04, som appliceras på huden i armhålan och som undertrycker det sympatiska nervsystemet. DRM04 har testats på personer med hyperhidros och resultatet är lovande. I studien fick patienter behandling antingen med eller utan DRM04. Patienterna visste inte vilken behandling de fick, för att inte påverkas när de rapporterade in förändringar efter studien.

Efter fyra veckors behandling visade studien att patienter som behandlats med DRM04 visade på förbättrad livskvalitet relaterad till hyperhidros, jämfört med patienter som inte fick effektiv behandling. Tidigare studier av DRM04 har visat att 72-77 % av patienterna som använder DRM04 upplevde 50 % mindre svettningar när DRM04 hade applicerats dagligen under fyra veckor. Samtidigt rapporterade patienter tydliga förbättringar av sjukdomsgraden.

Gällande bieffekter så tålde patienterna i båda studierna relativt väl DRM04. Bieffekterna var till största del milda till måttliga, och bestod av muntorrhet, ömhet där läkemedlet applicerats och förstorade pupiller.

Nästa steg är en studie av bieffekterna efter att läkemedlet använts under ett år, och därefter hoppas Dermira – företaget bakom produkten – att DRM04 godkänns av FDA (The U.S Food and Drug Administration).

DRM04 är alltså ett effektiv och bekvämt sätt att behandla hyperhidrosis, och enligt Dermira finns ett behov av detta.

THVD-102

Ett annat läkemedelsföretag, TheraVida, utvecklade också ett läkemedel mot hyperhidros som testas just nu genom kliniska studier. De kallar produkten för THVD-102. Läkemedlet är en kombinerad oral behandling i form av ett piller som tas två gånger per dag. Eftersom pillret tas oralt så agerar substanserna systematiskt och påverkar hela kroppen. Det här pillret är tänkt att behandla både primär och sekundär hyperhidros.

Det är det enda orala, systematiskt verkande läkemedlet mot hyperhidros som är på gång. Det innehåller både oxybutynin som frigörs omedelbart och pilokarpin, som frigörs långsammare och har en fördröjd effekt. Idag används ibland oxybutynin för att behandla hyperhidros, men den kan även ha bieffekter så som muntorrhet vilket begränsar användningen i det långa loppet. Den fördröjda frigörelsen av pilokarpin motverkar oxybutyninets bieffekter, inklusive muntorrhet. De två substanserna agerar på två motsatta sätt; oxybutyninet undertrycker det sympatiskt nervsystem, medan pilokarpinet stimulerar det.

En klinisk studie av effekterna av THVD-102 på patienter med primär, fokal hyperhidros har visat att behandlingen reducerar svettningar och begränsar obehag så som muntorrhet och det var därför markant bättre än att ta enbart oxybutynin. Enligt TheraVida kan inte den här effekten uppnås om de två läkemedlen tas separat – så som de finns tillgängliga nu – eftersom THVD-102 har en proprietär teknik som möjliggör en fördröjd frisättning av pilokarpin och en viss dos som minskar frekvensen och svårighetsgraden av biverkningarna.

Tillgängliga behandlingar just nu

Idag, är behandlingsalternativen för hyperhidrosis begränsade. I fall av lokal hyperhidrosis, t. ex. i armhålan, kan aluminiumkloridhexahydrat appliceras på huden och tvättas bort efter ett par timmar, men många upplever en irritation lokalt. Andra behandlingar kan vara injektioner med botulinumtoxin var 6-9 månad, vilket verkar fungera för fyra av fem patienter, men behandlingen gör mycket ont. Det är också möjligt att behandla hyperhidros med kirurgi genom att avbryta det sympatiska systemets nervbanor, men den här behandlingen inkluderar en hög risk för bieffekter.

Det är troligt att nya behandlingar av hyperhidrosis kommer att välkomnas av patienter som lider av detta tillstånd. Tillståndet har visat sig påverka patienternas dagliga aktiviteter så väl som deras professionella, känslomässiga, psykologiska, sociala och fysiska kapaciteter negativt. Förhoppningsvis kommer de nya läkemedlen bli tillgängliga och bidra till förbättrad livskvalitet för patienterna.

Källa: