Nytt sätt att mäta kroniska smärtor

Nytt sätt att mäta kroniska smärtor

Ca. 10% av Sveriges befolkning lider av kroniska smärtor. Forskare från Aalborg Universitet i Danmark har hittat ett nytt sätt att mäta kroniska smärtor, som bl.a. kan visa hur ont det gör hos varje enskild individ.

För många år sedan trodde vi att smärtsystemet var ett låst system. Men idag vet vi att smärtsystemet kan genomgå förändringar. Smärtsystemet ändrar sig med tiden, om man lider av långvarig smärta, förklarar forskningschef Lars Arendt-Nielsen från Center for Sanse-Motorisk Interaktion vid Aalborg Universitet. Tillsammans med sina kollegor har Lars i många år arbetat för att utveckla ett nytt sätt att mäta smärta. Metoden har bl.a. varit en bidragande orsak till att danska forskare har upptäckt att personer som lider av kroniska smärtor upplever fler smärtor än friska människor. Om man lider av en lokal smärta, t.ex. i ryggen, armen, knät, under flera månader så börjar smärtsystemet att utveckla en slags allergi mot smärtorna. Detta betyder att personerna upplever en gradvis förvärring av smärtorna.

Lars Arendt-Nielsen er tillsammans med sina kollegor från Aalborg Universitet världsledande inom smärtforskning, och deras senaste smärt-mätningsmetod gör dem unika på världsplan. Smärta är en väldigt komplex känsla som inkluderar många olika mekanismer. Tänk bara på hur det känns att t.ex. bränna ett finger – först upplever man ett stickande känsla, följt av en brännande smärta – bara detta förklarar att flera olika nervbanor är inblandade i smärtsystemet och bidrar till olika aspekter av smärtan.

 

Så mäter man

Den nya metoden går ut på att värdera smärtan genom ett tal. Om en testperson med kroniska smärtor påföres ett tryck på huden, kräver det inte ett särskilt kraftigt tryck för att utlösa smärta. Smärtan kartläggs därefter med en slags temperatur-karta, där röd betyder mycket smärtkänslig och blå betyder mindre känslig för smärta. På så sätt kan forskarna mäta och kartlägga hur mycket tryck som krävs för att utlösa smärta, samt var på kroppen som personen är mest känslig. När smärtan bibehålls under en viss tid blir fler och fler områden således röda, vilket betyder att smärtan samt smärtkänsligheten sprider sig.

”Med den nya metoden kan vi nu beskriva smärta med tal och hitta en förklaring på varför en akut lokal smärta kan sprida sig och bli till en kronisk smärta hos vissa personer. Vi har även upptäckt att hjärnans förmåga att hämma smärta varierar från person till person. Vi vet att de som är dåliga på att hämma smärta utvecklar fler smärtor efter en operation. Vi vet nu även att kroniska smärtpatienter har en mycket dålig smärthämning”, förklarar Lars Arendt-Nielsen.  

”Hjärnan har så att säga en ”gas” och en ”broms”, som kan förstärka eller hämma smärtan och dessvärre uppstår en rubbning i denna balans hos vissa människor, särskilt hos människor med kroniska smärtor. Denna funktion är således avgörande för om man kan kontrollera sina smärtor”.

 

Fra akut till kronisk

Således har man nu en förklaring på varför en lokal, akut smärta kan utveckla sig till en kroniska smärta hos vissa personer. ”Varför vissa utvecklar kroniska smärtor men andra inte, kan man ännu inte svara på. Men vi vet idag att genetiska, sociala och psykologiska faktorer också är viktiga i detta sammanhang”, säger Lars Arendt-Nielsen. Han påpekar att den nya metoden kommer att bli betydelsefull för utvecklingen av ny smärtstillande medicin för patienter med kroniska smärtor. Metoden är nämligen utmärkt till att värdera om en ny form för behandling kommer att vara effektivt nog mot kroniska smärtor.

”Tidigare menade man att smärta enbart kunde behandlas genom att dämpa dem med exempelvis morfin. Idag vet vi att det även är viktigt att angripa de ämnen i nervsystemet som medför att nervsystemet blir överkänsligt. Därför använder man idag ämnen som är effektiva mot depression och epilepsi i kampen mot smärtor”, säger forskarchefen.

Man använder alltså ämnen som inte är specifikt utvecklade till smärtbehandling, utan till andra sjukdomar. Med den vetskap vi har idag, och tack vare nya sätt att mäta smärta, står vi inför ett stort genombrott för utvecklingen av ny smärtstillande medicin. Ett område som inom kort kommer att genomgå stora positiva förändringar, förklarar Lars Arendt-Nielsen och hänvisar till utvecklingen av biologiska smärtstillande läkemedlen.  

”Det har skett mycket inom forskning av inom biologisk smärtstillande medicin under de senaste åren. Redan nu pågår de första studierna om biologiska läkemedel till smärtbehandling, och det som vi hoppas på är att de nya läkemedlen kan påverka smärtans utveckling och kanske även bakomliggande orsak. Det skulle helt säkert medföra en revolution inom området – precis som för behandlingen av reumatoid artrit tack vare biologiska läkemedel. Med nya biologiska läkemedel skulle vi kunna kontrollera den/de faktorer som orsakar smärtan. Därmed är den onda cirkeln bruten - den onda cirkeln som innebär att nervsystemet blir överkänsligt”. Lars Arendt-Nielsen tillägger att det i Danmark finns ca. 800,000 personer som lider av kroniska smärtor.

 

Källa:

1. http://www.dr.dk/sundhed/Sygdom/Gigt/2010/1006100617.htm
2. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Att-leva-med-kronisk-smarta/ 

Senaste hälsonyheterna

Alla hälsonyheter
Vänta!
Det tar endast 2 minuter.
Vill du kunna delta i forskningsprojekt?
Gratis och ej bindande · mer än 65.000 medlemmar
Ja, registrera mig!
Kanske senare
Hälsopanel

Bli en del av Hälsopanel

Målet med Hälsopanel är att förbättra hälsan genom forskning, men vi behöver din hjälp att göra det. Du kan hjälpa dig själv, genom att anmäla dig till Hälsopanel och därmed eventuellt bli deltagare i ett forskningsprojekt. Vi kommer endast kontakta dig om din hälsoprofil överensstämmer med ett aktuellt forskningsprojekt. Alla forskningsprojekt är förhandsgodkända av relevanta forskningsetiska kommittéer (REC).

Skapa hälsoprofil