Kost som botar fettlever

Kost som botar fettlever

Nuvarande behandling av icke-alkoholorsakad fettlever bygger på kost och motion, då viktminskning har visat sig vara nyckeln till allmän hälsoförbättring. Här nedan kommer vi därför att gå igenom kostråd till patienter med fettlever.

Icke-alkoholrelaterad fettlever är en kronisk leversjukdom som inte beror på ett alkoholmissbruk, utan ofta är ett resultat av problem med ämnesomsättningen. Många personer som är överviktiga och/eller har diabetes typ 2 har även fettlever. Fettlever är ett tillstånd där mer än 5 % av levern består av fett. Detta tillstånd är reversibelt, vilket betyder att levern kan botas med rätt behandling. Utan behandling kan tillståndet utvecklas till inflammerad fettlever (steatohepatit) och senare bilda ärrvävnad (cirros), vilket inte kan botas. Därför är det viktigt att rätt behandling sätts in medan tillståndet "endast" innebär en ökad fettlagring.

Problemet är dock att sjukdomen sällan uppvisar några symptom, och de flesta vet därför inte om att de har icke-alkoholorsakad fettlever. De allra flesta som lider av fetma och diabetes typ 2 har fettlever, och bör därför vara noga med att få rätt behandling, annars kan tillståndet utvecklas till obotliga leversjukdomar med allvarliga symptom.

Behandlingen av fettlever bygger på viktminskning, och därför spelar kosten en stor roll för patienterna. Det är viktigt att inta livsmedel som kan bidra till att bekämpa cellskador, öka kroppens insulinrespons samt minska inflammationer. Det är ofta svårt att lägga om sin kost helt och följa en diet, och det leder ofta till att viktminskningen inte blir beständig. Därför kan man rekommendera att patienten modifierar den nuvarande kosten genom att sänka det dagliga kaloriintaget samt införa lite fler näringsrika och hälsosamma livsmedel som han eller hon faktiskt tycker är goda.

 

Några goda råd till patienter med fettlever:

Medelhavskost

Den dominerande kostsammansättningen i medelhavsområdet är ofta bra att följa för en person med fettlever, då den minskar mängden fett som lagats i levern. Kosten består till största del av bra fettsyror, protein och komplexa kolhydrater. Här ingår ofta livsmedel som fisk, grönsaker, frukt, fullkorn, nötter och olivolja.

 

De goda fettsyrorna

Kroppens celler använder normalt glukos (socker) till att producera energi. Socker tas upp från blodet med hjälp av hormonet insulin. Personer med diabetes typ 2 har celler som inte svarar på insulin. De är så kallade insulinresistenta, och tar upp mindre socker. Det leder till högt blodsocker.

Levercellernas upptag av socker beror inte på insulin, och de kommer därför att ta emot höga koncentrationer av socker via blodet även när resten av kroppens celler inte tar upp det. Levercellerna omvandlar sockret till fett som i sin tur lagras i levercellerna.

Särskilda fettsyror kan bidra till att öka cellerna känslighet för insulin och därmed deras upptag av socker, vilket leder till en reducerad fettlagring i levern. Dessa är bland andra:

 

  • Omega 3-fettsyror: finns framför allt i fet fisk (t.ex. lax), fiskolja, vegetabiliska oljor, nötter (framför allt valnötter), linfrön och linfröolja samt gröna grönsaker. Dessa fettsyror kan minska skador och inflammationen i levern.

  • Enkelomättade fettsyror: finns framför allt i avokado, oliver och nötter.

 

Däremot ska man undvika mättade fettsyror, som framför allt finns i kött- och mjölkprodukter samt friterad mat.

 

Antioxidanter

Det är viktigt att undvika skador på levercellerna, då det kan leda till en ökad fettlagring i levern. Frukt (i synerhet bär), grönsaker, och andra livsmedel som rika på antioxidanter kan hjälpa till att skydda mot cellskador. Vitamin E är en antioxidant, och en del studier har visat att det hjälper mot fettlever hos icke-diabetiska patienter, ibland kombinerat med vitamin C och kolesterolsänkande medicin. Nötter, solroskärnor och vegetabiliska oljor är rika på vitamin E.

Andra livsmedel som är rika på antioxidanter, och som anses kunna reducera leverskador är: kaffe, rå vitlök, grönt te och gojibär.

Innan du börjar ta ett kosttillskott är det viktigt att du pratar med din läkare, då det kan ha stor betydelse för din medicinska behandling.

 

Kolhydrater

Enkla kolhydrater kan öka deponeringen av fett i levern, medan komplexa kolhydrater är bra för din lever.

Enkla kolhydrater finns i synnerhet i sötsaker, läsk och liknande, vilket är anledningen till att man bör undvika sådana livsmedel. I stället rekommenderas naturligt söta livsmedel som frukt, dadlar och honung.

De komplexa kolhydraterna är rika på fibrer, och tar vanligtvis längre tid för kroppen att smälta. Man säger att de har ett lågt glykemiskt index. När du intar komplexa kolhydrater rusar inte ditt blodsocker i höjden, utan håller sig i stället stabilare, vilket bidrar till en större känslighet för insulin och en lägre kolesterolnivå. Därför rekommenderas du att äta livsmedel som fullkornsprodukter, stärkelserika grönsaker, bönor och linser.

 

Andra viktiga element i kosten

Lågt D-vitamin är associerat med en allvarlig leverskada. D-vitamin bildas i huden när den exponeras för solljus, och dessutom är mjölkprodukter rika på vitamin D. Man bör hålla sig till fettsnåla mjölkprodukter, då mättade fettsyror är skadliga för levern.

Dessutom är det viktigt att få i sig tillräckligt med kalcium, vilket man hittar i fet fisk, som t.ex. lax, grönsaker, som t.ex. broccoli, ärtor och sötpotatis, frukt som t.ex. banan och kiwi, samt mjölk och yoghurt.

 

Alkohol

Alkohol skadar levern på många olika sätt, t.ex. genom att öka fettlagringen i levercellerna. Därför är det viktigt att undvika alkohol helt.

 

Källor:

http://www.webmd.com/hepatitis/fatty-liver-disease-diet#3

Senaste hälsonyheterna

Alla hälsonyheter
Vänta!
Det tar endast 2 minuter.
Vill du kunna delta i forskningsprojekt?
Gratis och ej bindande · mer än 65.000 medlemmar
Ja, registrera mig!
Kanske senare
Hälsopanel

Bli en del av Hälsopanel

Målet med Hälsopanel är att förbättra hälsan genom forskning, men vi behöver din hjälp att göra det. Du kan hjälpa dig själv, genom att anmäla dig till Hälsopanel och därmed eventuellt bli deltagare i ett forskningsprojekt. Vi kommer endast kontakta dig om din hälsoprofil överensstämmer med ett aktuellt forskningsprojekt. Alla forskningsprojekt är förhandsgodkända av relevanta forskningsetiska kommittéer (REC).

Skapa hälsoprofil