Medelhavskost består av mat från medelhavsområdet som har en rad positiva effekter i relation till exempelvis hjärtsjukdomar.
De viktigaste aspekterna av medelhavsmaten är:
- Att övervägande äta vegetabiliska livsmedel
- Byta ut smör mot olivolja och/eller rapsolja
- Krydda maten med örter i stället för salt
- Bara äta rött kött ett par gånger i månaden
- Äta fågel eller fisk två gånger i veckan
- Dricka rött vin i moderata mängder (valfritt)
Studier har bland annat visat att medelhavskost minskar risken att drabbas av hjärtsjukdomar och dessutom sänker det LDL kolesterolet – även kallat ”det onda kolesterolet”, som är associerat med diverse hjärt-kärlsjukdomar.
En ny metaanalys som involverar 1,5 miljoner människor har observerat att denna typ av kost reducerar den kardiovaskulära dödligheten samt, lite överraskande, reducerar den generella dödligheten.
Utöver att visa önskade effekter i relation till hjärtat, er medelhavskosten även associerad till minskad risk för utveckling av bl.a. Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Supplerar man kosten med blandade nötter kan detta möjligtvis förebygga bröstcancer.
Många danskar associerar särskilt pasta med medelhavsområdet. Men trots detta undviks detta livsmedel ofta i vardagen, eftersom pasta har rykte om sig att leda till oönskad viktstigning. Detta kan dock snart vara historia, om resultaten från en ny undersökning kan bekräftas.
Är pasta så dåligt?
En av orsakerna till att pasta ofta väljs bort är dess höga innehåll av kolhydrat-baserade kalorier. Om en person önskar att gå ner i vikt brukar dietister antingen helt utesluta pasta från personens kost, eller rekommendera en markant minskning av personens pasta-intag.
Ny forskning tyder dock på att dessa rekommendationer inte längre är hållbara. En ny studie, publicerad i den amerikanska tidningen ”Nutrition and Diabetes” har observerat att associationen mellan pasta och viktstigning är motsatt.
Studien er utförd vid Institutet för Epidemiologi I.R.C.C.S Neuromed i Pozzili i Italien, som har använt data från två stora epidemiologiska studier för att undersöka associationen mellan pasta-intag och vissa parametrar för övervikt.
Totalt sett samlades data från 23,000 in till undersökningen. Informationerna kom från två epidemiologiska studier; Mole-sani och INHES (Italian Nutrition and Health Survey). Mole-sani-studien startade för mer än 10 år sedan och involverade 2500 invånare i Molise-regionen i Italien. Syftet med studien var att undersöka innebörden av genetiska och miljömässiga faktorer i relation till hälsa, särskilt i relation till cancer och kardiovaskulära sjukdomar.
INHES-studien bygger på data, insamlat via telefon-baserade intervjuer från alla Italiens olika regioner. De samlar information om invånarnas matvanor, hur deras matvanor påverkas, hur medvetna de är omkring hälsosam kost, och varför de väljer just dessa livsmedel.
Baserat på data från de två ovan beskrivna epidemiologiska studierna, är resultaten i skarp kontrast till den allmänna uppfattningen om pasta-intag. Huvudförfattare Geroge Pounis säger: ”Genom att analysera antropometriska data (längd, vikt, midjemått m.m.) för deltagarna och deras matvanor, har vi observerat att pasta-intaget inte är associerat med en stigning i kroppsvikt, men snarare det motsatta. Våra data visar att ett pasta-intag som är anpassat efter individens behov, bidrar till ett hälsosamt BMI, mindre midjemått och bättre midja-höft-kvot.
Dessa resultat ger grönt ljus till alla pasta-älskare. Det är dock viktigt, precis som med alla kostråd, att allt ska intas med måtta – det är nyckeln till succé, även i samband med pasta!
